Kapacitetsutnyttjande och begränsningar i påfyllnads- och plockprocessen : En fallstudie på Staples lagerverksamhet i Växjö

Sammanfattning: Bakgrund: Ett lager är en viktig del av de flesta värdekedjor. Stora ansträngningar har därför under de senaste åren gjorts för att finna optimala strategier för planering och kontroll av lagersystem. För att uppnå en ökad produktion krävs det att kapacitetsutnyttjandet förbättras. Genom att planera sin kapacitet kan företag reducera kapacitetsbegräsningar, så kallade flaskhalsar, som är nyckeln till att förbättra produktionens kapacitetsutnyttjande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva Staples nuvarande kapacitetsutnyttjande i påfyllnads- och plockprocessen. Vidare avser studien att identifiera kapacitetsbegränsningar inom dessa processer. Därefter ämnar studien att finna de bakomliggande orsakerna till dessa kapacitetsbegränsningar samt hur de kan förbättras. Metod: Det har genomförts ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer, deltagande observationer samt insamling av kvantitativ data. Inledningsvis genomfördes en processkartläggning i syfte som ett verktyg för resterande delar av studien. Vidare utfördes beräkningar för att finna flaskhalsar i produktionen och intervjuer för att identifiera störningsmoment inom flaskhalsarna. Slutligen presenterades ett antal förbättringsförslag. Slutsatser: Efter genomförda beräkningar framgick att Staples idag inte utnyttjar sin kapacitet maximalt, dock är maximal kapacitet är en nivå som inte anses vara rimlig. Det framgick att Staples har ett kapacitetsbortfall på grund av att det finns en differens mellan nominell kapacitet och bruttokapacitet. Slutsatsen drogs att följande tre aktiviteter utgör flaskhalsar i Staples verksamhet; godsmottagning, plock ZtZ (plock av framförallt tyngre och otympliga artiklar) och plock PTS (detaljplock). Inom dessa flaskhalsar påträffades ett antal störningsmoment som till stor del har grund inom deiiiteoretiska områdena som Stevenson (2009), Slack et al. (2012) och Bergman och Klefsjö (2012) benämner som anläggning och teknik samt metod. Vidare fastslogs att en svårighet finns i att ge kortsiktiga förbättringsförslag för dessa störningsmoment. Detta på grund av studiens tidsram samt att det berör ämnen utanför studiens omfattning. Det presenteras dock tre scenarier för att hitta en fördelaktig fördelning av kapacitet mellan PTS och ZtZ. Dessa scenarier bygger på tre tidsintervaller för hur produktionen är igång samt två plockhastigheter. Baserat på att PTS:en innehar en större andel aktiva arbetstimmar och en högre plockhastighet är scenario 3 mest fördelaktigt eftersom det krävs att ZtZ är minst verksam.