Cs-137 i Svamp : Dataanalysrutiner för gammaspektroskopi

Sammanfattning: Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl ledde till en spridning av radioaktiva ämnen över Europa och Sverige. År 2018 är det 32 år sedan kärnkraftsolyckan ägde rum och den enda radioaktiva isotopen som finns kvar i det svenska ekosystemet som följd av olyckan i en betydande mängd är Cs-137, på grund av dess 30-åriga halveringstid. Genom att bestämma aktiviteten hos svamp kan halten Cs-137 i mark uppskattas. Hösten 2018 kommer det tvärvetenskapliga massexperimentet Strålande jord att utföras i syfte att kartlägga denna halt i hela Sverige. Syftet med detta examensarbete var att nå resultat som är användbara vid aktivitetsbestämning av svamp. Ett numeriskt verktyg för analys av data ifrån gammaspektroskopi har konstruerats. Två metoder för att beräkna händelser (counts) i energitoppar i gammaemissionsspektra har formulerats och varit byggstenar för det vidare arbetet. Under arbetets gång har följande bestämts: effektiviteten hos en high purity germanium (HPGe) detektor, aktiviteten hos två svampprover, attenueringskoeffcienten av 662 keV-gamma för samma svampprover samt för vatten. För att kunna approximera en burk med svamp som en isotropt strålande punktkälla och få goda resultat behöver aktivitetsmätningarna göras med ett långt avstånd mellan provet och detektorn. Att mätningar måste göras på ett långt avstånd gör att approximationen bara är lämplig för ett svampprov med hög aktivitet, vilket blev tydligt i detta examensarbete då aktiviteten hos ett lågaktivt svampprov inte kunde bestämmas med god statistik trots att enskilda mätningar gjordes under närmare en veckas tid. Systematiska fel har inte tagits hänsyn till i detta arbete, utan enbart statistisk osäkerhet.