Genus och kön i barnprogram : Semiotiska analyser av hur genus och kön framställs i sex olika barnprogram på Barnkanalen

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

Författare: Tove Larsson; [2014]

Nyckelord: Genus; semiotik; barnprogram; Barnkanalen; stereotyper;

Sammanfattning:

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/män framställs i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de två könen tillskrivs samt om några stereotyper förekommer och i så fall vilka de är.

Detta har undersökts med hjälp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utgångspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Rönnbergs stereotyper i barn-tv.

Undersökningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framställs enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt när det gäller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall även har egenskaper och ägnar sig åt aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/män i barnprogrammen framställs för det mesta utifrån vad som anses vara typiskt manligt både när det gäller utseende, egenskaper och aktiviteter. Den mest förekommande stereotypa rollfiguren bland flickor/kvinnor i barnprogrammen är Den självständiga (yrkes)kvinnan medan den vanligaste bland pojkarna/männen i barnprogrammen är Vännen/Hjälparen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)