Vad som sägs eller vem som säger det och hur det påverkar åsiktsskapande

Detta är en Kandidat-uppsats från Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning: Grupptillhörighetens påverkan på uppfattningen av politiska uttalanden är något som inte tidigare studerats inom svensk forskning. I denna experimentella studie deltog 96 studenter, varav 25 män. Genom en enkätundersökning testades avsändarens betydelse på hur politiska uttalanden värderas. Syftet var att se om ett politiskt uttalande uppfattades olika beroende på avsändare och huruvida deltagarens grupptillhörighet påverkade uppfattningen om uttalandet. Fyra olika enkäter delades ut, innehållandes samma uttalande men olika påstådda avsändare. Det antogs att deltagaren skulle uppfatta uttalandet mer positivt när det kom från det parti deltagaren sympatiserade med. Det antogs även att uttalandet från Sverigedemokraterna skulle uppfattas mer negativt än de andra uttalandena bland de deltagare som inte röstade på Sverigedemokraterna. Deltagarna skattade uttalandet med hjälp av tio värdeladdade ord. Resultatet visade att individer såg mer negativt på ett uttalande som påstås komma från Sverigedemokraterna än när uttalandet sades komma från övriga påstådda avsändarna. Resultaten diskuterades utifrån förutsättningarna vid materialinsamlingen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)