Solceller vid nybyggnation av radhus i bostadsrättsform. Praktiska implikationer och lönsamhet för olika ägande
Sammanfattning: Följande examensarbete skrevs på uppdrag av Ereim, ett bolag som bygger radhus ibostadsrättsform. Företaget var intresserade av att undersöka om det är ekonomisktlönsamt för blivande radhusägare om huset utrustas med solceller. Vidare sökte mansvar på frågan om lönsamheten påverkas av ägandestruktur, dvs ombostadsrättsföreningen ska äga anläggningen eller den enskilde brf-medlemmen. Manönskade också en förståelse för vilka praktiska implikationer installationen medför ibygg- och förvaltningsskedet. Anledningarna till deras intresse var flera; miljöskäl,ökande intresse från deras målgrupp samt ökat kommunalt intresse för bostäder medhög miljöprestanda.Kartläggning av solcellsmarknaden, stödsystem och de regelverk som omgärdarsmåskalig energiproduktion visade att det finns många faktorer att ta hänsyn till införinvestering i och dimensionering av solceller. Den fysiska monteringen av ensolcellsanläggning är förhållandevis enkel och har begränsad påverkan påbyggprocess, arkitektur och det efterföljande underhållsarbetet är lågt. Växelriktarenkommer att behöva bytas någon gång anläggningens cirka 30-åriga livstid.Utifrån de fysiska och ekonomiska förutsättningar som följer av Ereimsradhuskoncept genomfördes en lönsamhetsanalys med fyra olika analysmått. NPV,som är en kassaflödesmetod där man beräknar nuvärdet av de betalningsströmmar ochdet restvärde investeringen antas generera sett över investeringens livslängd medhänsyn till en vald kalkylränta, i detta fall 7 %. IRR, internräntan, som ger uttryck förden årliga förräntning som investeringsalternativet ger på det satsade kapitalet.Återbetalningstiden, som visar under vilket år grundinvesteringen är återbetald. Detsista måttet som undersöktes var räntabiliteten på eget investerat kapital.Resultatet visade att det går att argumentera för solceller i radhus utifrån ettlönsamhetsperspektiv oavsett om anläggningen ägs av en privatperson ellerbostadsrättsförening och oavsett uppvärmningssystem om man ser till avkastning påeget investerat kapital. Sett till avkastningen på totalt kapital är däremot investeringeninte lönsam vid en kalkylränta på 7 %, detta oavsett ägandestruktur och valbartuppvärmningssystem. Med hänsyn till endast återbetalningstid var samtligainstallationer lönsamma, oavsett värmekälla och ägandestruktur.I scenariot privatperson och radhus med värmepump blev internräntan frånsolcellsinvesteringen 4,2 %, nettonuvärde -18 526 kr och grundinvesteringenåterbetalad år 17. En närmare analys av kapitalstrukturen visade däremot atträntabiliteten på eget investerat kapital var 18,9 % vid finansiering genom bolån med15 % kapitalinsats.I scenariot bostadsrättsförening och värmepump var internräntan frånsolcellsinvesteringen 6,9 %, nettonuvärdet - 4528 kr och återbetalningstiden 13 år. Dåäven en bostadsrättsförening i praktiken lånefinansierar solcellsanläggningen blevräntabiliteten på eget investerat kapital bättre. Vid en egen investering om 60 % avtotalkostnaden blev räntabiliteten på eget investerat kapital 9,5 %. I radhus medfjärrvärme var lönsamheten något sämre än för radhus med värmepump, bådegällande privatperson och bostadsrättsförening.Sammanfattningsvis visade studien att det finns ekonomiska rational för att installerasolceller vid nyproduktion av radhus i bostadsrättsform och att den enskildemedlemmen i de flesta fall bör äga anläggningen. Samtidigt finns det en osäkerhet ikalkylerna då regler, subventioner och skattelättnader har betydande påverkan pålönsamheten. De praktiska implikationer installationen medför för byggherren och förden blivande radhusägaren är små.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)