Barriärer för genomförande av egenvård hos äldre patienter med hjärtsvikt

Sammanfattning: Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste folksjukdomarna som drabbar båda könen, men främst äldre människor. Vid hjärtsvikt krävs optimal behandling och bra egenvård i form av patientutbildning för förbättrad livskvalitet. Egenvård kräver patientutbildning i syfte att stärka patientens förmåga att lindra effekten av sin hjärtsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva vad som hindrar att genomföra egenvård och vad som påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Det här arbetet är en litteraturöversikt. Fjorton vetenskapliga artiklar med olika metoder hämtades i databaserna CINAHL, Pub och PsycINFO. Artiklarna lästes igenom och utmynnade i huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visar brist på egenvårdutbildning medför brist på kunskap, ekonomiska begränsningar och brist på förtroende. Ensamboende och brist på förtroende och multisjuklighet. Fysiska förändringar sker på grund av kliniska symtom och dessa komponenter utgör hinder för egenvård, vilket försämrar livskvalitet. Symtomen från hjärtsvikt har negativ inverkan på dagliga och sociala aktiviteter. Kognitiva förändringar i samband med hjärtsvikt leder till försämrad koncentrationsförmåga och dåligt minne. Diskussion: Minskad egenvård relaterade till fler besök till sjukhuset. Kliniska symtom på hjärtsvikt var det som mest påverkade patienternas livskvalitet och hindrade dem från att fortsätta leva som tidigare. Nedsatt fysisk förmåga försvårade för patienterna att kunna fortsätta jobba som tidigare, vara social eller bibehålla sina tidigare hobbyer.