Riskfylld livsstil och relation till föräldrar - en studie av interaktionens betydelse för ungdomsbrottslighet

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö högskola/Hälsa och samhälle

Sammanfattning: Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk. Resultatet visar att det finns en signifikant negativ interaktion mellan livsstilsrisk och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomars brottslighet. Livsstilsriskens effekt på ungdomars brottslighet (b-värde) är mindre för ungdomar med stark relation till föräldrar och större för ungdomar med svag relation till föräldrar. Slutsatsen är att en stark relation till föräldrar kan skydda ungdomar med riskfyllda livsstilar från att begå brottsliga handlingar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)