Att bruka men inte förbruka ett industriellt arv : En kvalitativ studie om att förvalta Stripa gruva i det moderna samhälletMaria Sarbäcken

Sammanfattning: I dagens moderna samhälle finns det kulturarv, traditionella som moderna. Industriella arv är moderna kulturarv, och det är vanligt att de moderna kulturarven har svårare att accepteras i samhället. Det finns en problematik gällande industriella arv i vem som ska förvalta dem, för blir de inte förvaltade så kommer de vara tomma kvarlämningar. Det finns även en komplexitet i att upprätta en balans mellan att bevara och nyttja de industriella arven. För det första måste de bevaras, då de är något historiskt från våra tidigare generationer. För det andra måste de nyttjas för att kunna överleva sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Stripa gruva är ett exempel på ett industriellt arv som ligger i Guldsmedshyttan, Lindesbergs kommun. Syftet med denna studie är att undersöka hur industriella arv, med Stripa gruva som fallstudie, kan bevaras för efterkommande generationer. Fokus ligger på hur industriella arv förvaltas och hur arbetet sker för att uppnå en balans mellan att bevara och nyttja industriella arv i dagens moderna samhälle. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad innebär det att förvalta ett industriellt arv? Vilka problem och möjligheter finns? Hur ser avvägningen ut mellan att bevara ett industriellt arv och verksamheters nyttjande av platser och dess anläggningar? Studien är en fallstudie av Stripa gruva som industriellt arv, den utgår från en kvalitativ ansats i form av intervjustudier med tjänstemän på Länsstyrelsen Örebro och Örebro läns museum, som alla idag arbetar eller tidigare har arbetat med Stripa gruva. Studiens teoretiska ram utgår från dagens kunskapsläge om industriella arv i det moderna samhället. Efter genomförd studie går det att konstatera att förvaltningen av ett industriellt arv kan innebära problem, utmaningar och möjligheter. Det innebär ett ansvar, då en historia ska representeras. Den mest hållbara förvaltaren till ett industriellt arv är kommunen, vilket blev Lindesbergs kommun i fallet med Stripa. Det industriella arvet är kommunens tillgång och kommunen kommer alltid finnas kvar, i jämförelse med ett privat företag som kan gå i konkurs eller säga från sig ansvaret. Stripa gruva behöver bevaras, samtidigt som det behöver nyttjas. I arbetet kan byggnadsminnesförklaringen vara ett verktyg som är relevant att använda, om det uppstår någon problematik. Det gäller även att ha en tydlig vision om vad det industriella arvet ska användas till, i Stripa är visionen att driva ett besöksmål, vilket anses vara relevant med tanke på att kulturen har blivit allt mer integrerad i turismen.