DEN DISKRETIONÄRA TRUSTENS BEMÖTANDE I SVERIGE

Sammanfattning: Den integration som ägt rum mellan olika länder under de senaste decennierna har lett till att Sverige i allt större utsträckning har kommit i kontakt med utländsk rätt och dess rättsliga fenomen. Bland dessa fenomen förekommer den engelska trusten. Trusten kan ta sig många skepnader och är en väl använd konstruktion inom hela den anglosaxiska världen. I Sverige saknar vi dock vana av att behandla dessa företeelser varför det råder en osäkerhet på hur trustens olika yttringar bör bemötas ur civilrättsligt och skatterättsligt perspektiv. De fåtal gånger, som trusten har varit föremål för bedömning, i Sverige har denna speglats av osäkerhet. Uppsaten ämnar granskar situationer, då det finns en i England etablerad upprättad fixerad och diskretionär trust, vilken upprättats av en i Sverige icke skatterättsligt bosatt person. Denna trust har en krets av förmånstagare vilken omfattar i Sverige bosatta fysiska personer. De frågor, som framförallt uppenbarar sig, är hur myndigheterna skall bedöma dessa personer skatterättsligt, det vill säga om, när och vilka skatter, som kan tänkas aktualiseras. För att finna svar görs initialt en utvärdering av trustens rättsliga ställning. Därefter kommer resonemang att föras med tyngdpunkt på förmånstagare. Trustens övriga parter berörs mer kortfattat. Genom att se till trustens nationella regler i relation till de svenska finner vi, att den diskretionära trusten inte torde kunna betraktas som en utländsk juridisk person i Sverige, till trots att den uppvisar uppenbara likheter med den svenska stiftelsen. Dessa likheter torde dock möjliggöra vissa analoga tillämpningar av stiftelsens bemötande ur framförallt skattehänsyn. Detta gör att förmånstagarna inte kan beskattas för trustens tillgångar enbart på den grund att de utgör förmånstagare därav. Det omöjliggör i sin tur delägarbeskattning, förmögenhetsskatt, gåvoskatt och arvskatt. Istället torde inkomstbeskattning allena aktualiseras vid tidpunkten för utdelning av förmån till beneficienten. Denna beskattning kommer troligtvis att vara hänförlig till inkomstslaget tjänst i enlighet med stiftelsens behandling. Dessa teorier är dock behäftade med en viss osäkerhet med tanke på det oklara rättsläge som de facto råder. De kan dock komma att utgöra hjälpmedel för att förstå trusten som fenomen och hur detta fenomen kan komma att tolkas koherent med svensk rätt.