Riskfaktorer för postoperativa infektioner i operationssalen- En litteraturstudie

Sammanfattning: Runt om i världen utförs miljontals kirurgiska ingrepp varje år, sedan 1840-talet har utveckling skett för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste typen av vårdrelaterad infektion och utgör ett stort lidande hos patienten. Som operationssjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner för att kunna sätta in adekvata omvårdnadsinsatser. Mot denna bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att belysa riskfaktorer för postoperativa infektioner som finns i operationssalen med frågeställning hur operationssjuksköterskan kan påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden som används är litteraturstudie där databaserna Cochrane och Pubmed har genomsökts. Efter granskning och analys valdes 28 artiklar ut att inkluderas i resultatet, 26 med hög kvalitet och två med medelhög kvalitet. Resultatet visade att klorhexidin i tre studier påvisades vara fördelaktig som huddesinfektion och i två studier var den likvärdig med det jämförda medlet jodlösning. Antibiotikabehandlade suturer kan enligt studiens resultat överges till förmån för vanliga suturer. Rakning av operationsområdet var signifikant kopplat till ökat antal postoperativa sårinfektioner och bör ersättas med håravkortning. Munskydd ska användas av sterilklädd personal, men är ej nödvändigt bland övrig personal.  Användande av förbandsmaterial och dess effekt på postoperativa sårinfektioner har fått något splittrade resultat i denna studie, detta tyder på att mer forskning behövs. Få studier har hittats som behandlat ventilationen på operationssalen, de två som hittades påvisade ändock att LAF-tak och HEPA filter reducerade antalet CFU i sårområdet. Det är viktigt att operationssjuksköterskan följer kunskapsutvecklingen inom sitt område  för att kunna påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner.