Jämkning av trafikskadeersättning vid personskada- en studie av jämkningsreglerna i Trafikskadelagen och i Skadeståndslagen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att beskriva rättsläget vid tillämpningen av jämkningsreglerna vid personskador i TSL och SKL. Jag kommer utifrån gällande rätt att diskutera ett lagförslag som har presenterats av Bertil Bengtsson angående en skärpning av jämkningsbestämmelsen. En grundläggande princip inom svensk skadeståndsrätt är att den som drabbas av en personskada skall ha full ersättning för sin skada. Men det finns ett par undantag. Ett av dem är att vållade till en trafikskada kan medföra att ersättningen jämkas. Detta förekommer endast när den skadelidande har medverkat till skadan genom uppsåt eller grov vårdslöshet eller när föraren gjort sig skyldig till rattfylleri och vårdslöst medverkat till skadan. När det gäller rattfylleri är det faktum att den skadelidande kört berusad inte tillräckligt för att jämka ersättningen. Man måste också kunna visa att personen kört vårdslöst och att det är detta som är orsaken till trafikolyckan. Det räcker med ringa vårdslöshet och det krävs inte att den har samband med förarens alkoholpåverkan. När förutsättningarna för jämkning enligt 12 § TSL och 6 kap. 1 § SkL är uppfyllda kan jämkning ske efter vad som är skäligt med hänsyn till den medverkan som förekommit på ömse sidor och efter övriga omständigheter. Det är inte enbart graden av skuld på vardera sidan som blir avgörande, vilket var fallet tidigare. Hänsyn måste också tas till andra omständigheter, framför allt parternas ekonomiska förhållanden kan vägas in i bedömningen. Ett stort problem är att vägledande domstolspraxis om hur jämkning sker vid trafikskador saknas. Detta gäller både rattfyllerifall och andra situationer där jämkningsregeln tillämpas. Som följd av den nästan undantagslösa täckningen av personskador genom biltrafik är det idag sällsynt med tvister huruvida det finns rätt till ersättning, till skillnad från tvister om beräkningen av ersättningen. Sveriges försäkringsförbund och Bertil Bengtsson är av åsikten att jämkningsbestämmelsen bör skärpas. Frågan är om ett konstaterat rattfylleribrott i sig skall utgöra grund för jämkning oavsett vem som är vållande till olyckan? I en promemoria föreslår Bertil Bengtsson att ett förtydligande tillägg skall göras i jämkningsregeln om att rattfylleribrottet skall beaktas vid den skälighetsbedömning som görs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)