Ägarskiften i småföretag

Sammanfattning: Generationsskifte i småföretag är ett aktuellt samhällsproblem som bland annat beskrivs i två rapporter från Företagarna (Företagarna, 2005, 2009). I rapporten från 2005 framkom det att man räknar med att en tredjedel av alla planerade ägarskiften kommer att misslyckas, dels på grund av bristande planering. Detta är en av de vanligaste anledningarna till att företag går i konkurs. En konkurs drabbar inte bara företagsledaren utan givetvis även dess anställda. Mot bakgrund av att en majoritet av alla yrkesverksamma svenskar är anställda i småföretag är det en fråga av stor samhällsbetydelse. I undersökningen från 2009 framkom det bland annat, att 60 000 småföretagare med anställda ville gå i pension under de kommande fem åren. Vid detta tillfälle utgjorde det 25 procent av det totala antalet småföretag i Sverige. I en rapport från Nutek (Generationsskifte i företag, 2002) framkommer att många av företagsledarna inte vidtagit några åtgärder och att just ägarnas bristande planering av ägarbytet anses vara ett av de största och viktigaste problemen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur väl förberedda företagsledare i ett urval småföretag är för att hantera detta kommande problem. De problemställningar vi valt att fokusera på är, vilka åtgärder de valda företagsledarna har vidtagit för att förbereda sig och sitt företag för ett framtida ägarskifte, både vad gäller ny ägare och de anställdas situation samt vad detta kan få för konsekvenser. Urvalet för studien har varit aktiebolag inom Öckerö kommun, med ägare som är äldre än 55 år och som har minst två anställda samt att företaget är anslutet till Öckerööarnas företagarförening. Den metod som valdes var den fokuserade intervjun. Respondenterna har kontaktats via telefon, oförberett, och svarat anonymt. Därefter har vi utifrån primärdata analyserat de intervjuades förhållande till ett kommande ägarskifte, i förhållande till ny ägare och de anställdas situation utifrån valda teorier. Vår referensram och följande fem frågeställningar i vår intervjuundersökning har bildat underlag för analys och slutsats: Var ägarbytet planerat? Var ägarna i behov av extern kompetens vid ägarbytet? Hade ägarna en aktiv styrelse? Vilket inflytande hade de anställda vid ägarbytet? Var företagets lönsamhet av betydelse vid ägarbytet? Vi har i vår studie kunna visa, att de intervjuade företagsledarna vidtagit få åtgärder för att förebereda sig och sitt företag för ett ägarskifte. I de fall som ägarna hade förberett sig, hade de bestämt vem eller vilka närstående som skulle ta över eller att företaget skulle säljas. Det var mycket ovanligt att företagen hade hjälp av ett aktivt styrelsearbete, då de som regel inte hade någon extern ledamot i styrelsen. De använde sig inte heller av möjligheten att involvera de anställda, som en tillgång, i planeringen av ägarbytet. En positiv faktor i vår undersökning var att i stort sett alla företagen hade varit lönsamma under den senaste treårsperioden, vilket borde underlätta ett ägarbyte. Genom att planera och vara väl förberedd, exempelvis via aktivt styrelsearbete samt genom att skaffa information kring ägarbyte, ökar företagsledaren företagets möjligheter att överleva efter ägarbytet till gagn för såväl de anställda och som samhället i stort.