Kränkande behandling i skolan. En analys av skolans ansvar att skydda sina elever från varandra.

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar det intressanta och högaktuella problemet med kränkningar och trakasserier inom grundskolan och den skyldighet som skolans personal och huvudmannen har för att åtgärda dessa. I Sverige omfattas alla unga i grundskoleåldern av skolplikt. För att uppfylla sin skolplikt är därför alla barn i åldern sju till sexton år tvungna att spendera närmare en tredjedel av sin tid i skolan. Skolplikten är inte endast en skyldighet för unga att gå i skolan utan den kan även ses som en rättighet för eleverna att få lära sig det som krävs för att bli kompetenta och ansvarstagande vuxna. För många elever består skolan till största del av undervisning och kamratskap men för andra elever är mobbning och trakasserier ett stort problem. Trots en gedigen och uppdaterad lagstiftning på området så kvartstår problemet med kränkningar i skolan och därför har jag valt att skriva min uppsats inom ämnet och därigenom försöka få klarhet i den lagstiftning som finns på området. Lagstiftaren har haft som intention att genom lagstiftningen skapa en nolltolerans och därigenom skydda eleverna från kränkande behandling ifrån varandra men även från personal inom skolan. Det krävs ytterst lite för att skolans utredningsplikt i SklL 6 kap 10 § ska bli aktuell och den skyldighet som lagrummet utlöser är långtgående både när det gäller att utreda men även agera för att stoppa eventuella kränkningar. De frågeställningar som jag valt att koncentrera skrivandet kring har haft till syfte att belysa de skyldigheter som skolan och huvudmannen har när kränkningar uppstår men även elevens möjlighet att söka hjälp på annat håll. De är: ”vilka förebyggande insatser ska och kan skolan och dess personal vidta för att undvika att mobbning uppstår”, ”hur bör skolan agera när en elev har blivit/blir utsatt för mobbning” samt ”vad för möjligheter finns det för den enskilda eleven att agera och hantera en situation där den blir mobbad”. Genom att ta reda på de skyldigheter och konsekvenser som kan bli aktuella för huvudmannen ifall de inte uppfylls hoppas jag få klarhet i ett område där det är angeläget att lagstiftningen fungerar för att eleverna ska få en så trygg skolgång som möjligt. Förutom frågeställningarna kommer jag att analysera ett antal rättsfall från hovrätten där elever tillsammans med Barn- och Elevombudsmannen har valt att stämma huvudmannen på grund av bristande agerande mot inträffade kränkningar. Genom analysen och den efterföljande diskussionen kring dessa rättsfall hoppas jag på att finna gemensamma nämnare i fallen som kan visa på brister inom lagstiftningen där huvudmännen ofta misslyckas i sina skyldigheter.