Återvinning eller förbränningav plastförpackningsavfall? : En studie om hur långt avfall kan transporteras för återvinningrespktive förbränning innan det blir miljömässigt ohållbart

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för byggd miljö och energiteknik (BET)

Sammanfattning: I denna avhandling har miljönyttan vid återvinning samt förbränning avplastförpackningsavfall undersökts. I rapporten definieras miljönyttan som denmängd koldioxid som undviks, samt den energimängd som undviks att användassamt utvinns. Två scenarier har undersökts, miljönyttan undersöks i båda fallen då deställs i för-hållande till deponering av avfallet inklusive ersättning av den förloradeplast-produkten genom primär produktion. I det första scenariot ställs deponi motmaterialåtervinning av plastförpackningsavfallet för sekundär produktion till en nyprodukt. I det andra scenariet ställs deponering mot förbränning av plastförpackningsavfalletför energiutvinning och följaktligen också primär produktion till en nyprodukt. Den miljönytta, alltså den energiåtgång samt koldioxidutsläpp som undviksi de båda fallen skall sedan motsvara den sträcka som avfallet kan transporteras innantransporten motsvarar mer koldioxidutsläpp och energiförbrukning än vad somundvikts genom avfallshanteringen.Resultatet visar att återvinningsgraden på det avfall som samlas in har en avgörandebetydelse för huruvida långt plastförpackningsavfallet kan transporteras. Omåtervinningsgraden sjunker under 80 procent är det ur koldioxidsynpunkt inte längremiljömässigt hållbart att transportera avfallet. Ur energisynpunkt är återvinning alltidatt föredra då det krävs mycket energi vid nyproduktion av plastförpackningar frånjungfruligt material.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)