Uppförandekoder : En studie över hur en uppförandekod transformeras inom en organisation och dess roll i att skapa en etisk företagskultur

Sammanfattning: Efter flertalet skandaler och kriser samt en ökad kunskap om hur jorden påverkas av individers agerande behöver också företag börja ta sitt ansvar. Det utvidgade ansvaret kallas CSR (Corporate Social Responsibility) eller ansvarsfullt företagande och det arbetet kräver självregleringar exempelvis med hjälp av uppförandekoder. Livsmedelsföretag är en bransch där allt fler företag satsar på ansvarsfullt företagande och använder uppförandekoder. Kodernas innehåll och effekt utgör två inriktningar inom forskningen som har studerats tidigare med ett blandat och motsägande resultat angående dess effekt på det etiska beteendet. Dock återfinns relativt få studier om den tredje inriktningen som berör hur koderna transformeras i organisationer och hur kontextuella faktorer kan inverka i processen. Syftet med studien är således att få en ökad förståelse för vad som kan påverka uppförandekodernas effekt på beteende genom att studera en intern transformativ process, det vill säga hur en kod implementeras, används och kommuniceras. Vidare syftar studien också till att skapa förståelse för varför koden fungerar som uppvisat och belysa dess roll i att skapa en etisk företagskultur. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi för att på djupet skapa förståelse för fenomenet uppförandekoder. En fallstudiedesign utgjordes av en livsmedelskoncern med fokus på två olika butikskedjor, bolag A och B. Huvudsakligen har intervjuer genomförts och kompletterats med information från årsredovisningen, hållbarhetsredovisningen och hemsidan. Resultatet av studien visar att arbetet med uppförandekoden som riktar sig till leverantörerna, påverkas av interna och externa kontextuella faktorer. Främst används koden av personer i inköpsprocessen. På butiksnivå är det dock ingen som känner till uppförandekoden men det framkommer ett eventuellt behov av att även de får mer kunskap om hur arbetet med leverantörerna sker. Dels för att möta kundernas frågor i butik men också för att känna stolthet och trygghet vilket kan stärka deras identitet. Därmed är uppförandekodens roll i att skapa en etisk företagskultur större på central nivå jämfört med butiksnivå, men för att skapa ett genuint engagemang anses ledarna vara viktigast. På butiksnivå innehar det andra dokumentet etiska riktlinjer, med krav inåt i organisationen, en möjlig indirekt påverkan via ledarna eftersom ca 1000 tjänstemän årligen signerar det. Det innebär dock att långt ifrån samtliga medarbetare kommer i direkt kontakt med någon form av uppförandekod. Studien visar därmed att etiska kärnvärden och etiskt ledarskap i kombination utgör ett värderingsstyrt ledarskap som innehar en större roll i att skapa en etisk företagskultur på butiksnivå.