Har vi något val? En studie av valdeltagande i Europaparlamentsvalet, 1979-2009

Sammanfattning: Mellan 1979 och 2009 har den Europeiska unionen välkomnat arton nya medlemmar. Under samma period har organisationen utvecklats och genom ett antal fördrag har Europaparlamentet (EP) fått allt större befogenheter. Valen till EP är direkta och är den folkliga länken till makten i EU. Trots parlamentets ökade betydelse har valdeltagandet sjunkit och var i senaste valet 2009 på 43 %. 57 % av Européerna röstar alltså inte. Vi har undersökt flera faktorer som kan påverka valdeltagandet; ökade befogenheter för EP, förtroende för och uppfattad kunskap om EU, deltagande i nationella val samt EU:s storlek. Utifrån fyra hypoteser med grund i dessa faktorer försöker vi att förklara det låga valdeltagandet. Vi genomför en jämförande studie av länder som har olika grad av förtroende för och uppfattad kunskap om EU. På ett liknande sätt jämför vi länder som med lågt, respektive högt nationellt valdeltagande och försöker att hitta samband med dessa länders deltagande i valet till EP. Vi tar också upp teorier om politisk globalisering och dess inverkan på EU:s roll och den europeiska gemenskapen. Ett annat centralt begrepp är meritokrati eller expertvälde som kan uppkomma när deltagandet i demokratiska val är lågt. Konkreta samband är svåra att finna och valdeltagandet beror troligen på en kombination av flera faktorer. Det kan också bero på externa faktorer såsom brist på information som i sin tur leder till minskad kunskap och förtroende. Dessutom kan en brist på europeisk identitet och samhörighet leda till att valdeltagandet är lågt.