Hur reservdelar ska lagerstyras : Framtagning av en lagerstyrningsmodell för Swisslog ABs reservdelssortiment

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Industriell ekonomi

Sammanfattning: Swisslog Group säljer kundanpassade automatiserade intralogistiklösningar och erbjuder sedan service och reservdelar till sina kunder. Det har dock uppmärksammats att kunderna i dagsläget efterfrågar kortare ledtider för dessa reservdelar. Ett sätt att uppnå kortare ledtider är genom ökad lagertillgänglighet för artiklarna på lagret, vilket kan uppnås genom en effektivare lagerstyrning. Detta har lett fram till studiens syfte som är att ta fram en lagerstyrningsmodell som Swisslog Group kan använda för att lagerstyra sitt reservdelssortiment. För att ta fram denna lagerstyrningsmodell skapas först en situationsbeskrivning där en djupare undersökning av hur reservdelshanteringen fungerar på Swisslog Group i nuläget utförs. Därefter konstrueras ett teoretiskt ramverk inom området lagerstyrning samt den särskilda karaktäristik som återfinns hos reservdelar. Situationsbeskrivningen tillsammans med det teoretiska ramverket ligger till grund för den lösningsgång som leder fram till hur studiens syfte ska besvaras. För att kunna följa lösningsgången görs val gällande vilka datainsamlings- och analysmetoder som ska användas. För att säkerställa studiens trovärdighet beskrivs och motiveras de val som görs noggrant. Dessutom läggs fokus på användandet av olika källor och att dessa ställs mot varandra för att hålla ett kritiskt förhållningssätt genom hela arbetets gång. Det första steget i lösningsgången är att ta fram en teoretisk lagerstyrningsmodell för reservdelar. Detta grundar sig i att det finns forskning inom området som är värdefull att ta vara på och därför utförs en fördjupad litteraturstudie inom lagerstyrning av reservdelar. Informationen som framkommer bearbetas och analyseras och ligger till grund för den teoretiska lagerstyrningsmodellen. Den fördjupade litteraturstudien, samt analys av denna, leder fram till att en klassificering av sortimentet måste ske eftersom artiklar ser olika ut och att det är för resurskrävande att styra alla artiklar olika. Klassificeringen leder fram till ett antal klasser som sedan kan lagerstyras på olika sätt. Nästa steg är att se hur väl den teoretiska lagerstyrningsmodellen går att applicera på Swisslog Groups reservdelssortiment. Därför tillämpas modellen på företagets data för att möjliggöra en utvärdering av resultatet. Vid utvärderingen jämförs hur väl modellen presterar med hur företaget presterar under samma tidsperiod. Utvärderingskriterierna är många, men de viktigaste är lagertillgängligheten och de lagerföringskostnader som uppstår. För de delar av modellen där det finns förbättringspotential tas förslag på anpassningar fram och modellen justeras sedan utefter dessa enligt en iterativ process. Detta leder fram till en anpassad lagerstyrningsmodell för Swisslog Group. Den huvudsakliga slutsatsen är att den anpassade lagerstyrningsmodellen medför ökad lagertillgänglighet samt minskade lagerföringskostnader för Swisslog Group. En ökad lagertillgänglighet möjliggör att artikeln finns tillgänglig direkt då kunden efterfrågar den vilket innebär kortare ledtider för kund. Då detta är vad kunderna efterfrågar borde en implementering av modellen därför i förlängningen leda till nöjdare kunder. Ytterligare en fördel är att Swisslog Group, med hjälp av denna modell, kan arbeta mer strukturerat med lagerstyrning. Ett strukturerat arbetssätt ökar företagets kunskaper inom området och kan medföra att mindre resurser behöver läggas på manuell styrning av artiklarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)