Projekteringsstyrning för totalentreprenad inom infrastruktur : En studie om faktorer som kan effektivisera projekteringsstyrningen

Sammanfattning: Totalentreprenad är en väletablerad entreprenadform inom byggbranschen. Det har länge använts för att upphandla byggprojekt och medför att totalentreprenören ansvarar för både projekteringen och produktion. Sveriges största beställare, Trafikverket, har nyligen startat en satsning mot att i större utsträckning upphandla sina projekt inom byggande av Sveriges infrastruktur på totalentreprenad. Tidigare har enbart vissa beståndsdelar av projekten varit upphandlade med denna kontraktsform. Förändringen som branschen nu står inför, där Trafikverket ändrat inriktning, syftar till att effektivisera byggprocessen. I och med detta ställs nu högre krav på entreprenörens kompetens att framgångsrikt driva sina projekt. Ansvaret för den omfattande och komplexa projekteringen inom infrastrukturprojekt förskjuts nu från beställare till entreprenör och det åligger entreprenören att driva projektering och produktion på ett effektivt sätt. Syftet med denna rapport är att påvisa hur en effektivisering av utvalda moment inom projekteringsarbetet kan bidra till en mer produktiv projekteringsprocess för Skanska, samt påvisa vilka brister som via fallstudie identifierats i referensprojektets projekteringsarbete. De moment som valts rör ämnena organisation, kommunikation och styrning. Under processens gång har svar till formulerade frågeställningar sökts genom studier av litteratur, vetenskapliga artiklar och webbsidor. Intervjuer på två referensprojekt har också genomförts, varav enkät även skickades ut till deltagare i projekteringsarbetet för ett av de två referensprojekten. Slutsatserna, som presenteras i rapportens avslutande delar, är att det finns delar att förbättra i projekteringsarbetet för det huvudsakliga referensprojektet Stenkumla-Dunsjö, vilket utförs av Skanska. Omstrukturering av projekteringsorganisationen, där projekteringsledaren tillåts att ägna sig åt arbetsuppgifter som åligger den rollen, kan leda till en mer effektiv och tydlig styrning av projekteringen. Vidare kan en ansträngning för att i projekteringsarbetet involvera personal med koppling till produktion och låta dem aktivt deltaga i processen genom att inom sitt respektive teknikslag styra tillhörande projektörers arbete. Fortsättningsvis kan kommunikationens inverkan på projekteringsstyrningen inte belysas nog. Projekteringsledningen bör tidigt i processen etablera och befästa vilka kommunikationsvägar som ska nyttjas, och till vilka ändamål de ska användas. Ett modernt verktyg för kommunikation är visuell projektering, som syftar till att effektivisera och öka kommunikationen mellan parterna. Visualisering av projekteringstidplan och frågeställningar som rör projekteringen, kan underlätta för styrningen av denna process. För att knyta an till föregående mening där tidplanering nämndes, bör tidplaneringen ägnas en stor uppmärksamhet. Att detaljera tidplanen för projekteringen underlättar för styrningen av processen, då delmål åskådliggörs och tydligheten då ökar. Om detaljeringen dessutom utförs tillsammans med deltagande projektörer, kan detta åstadkomma en mer sammansvetsad grupp som arbetar mot samma mål. Avslutningsvis kan nämnas att en tydlig målformulering för projektet i allmänhet, och projekteringen i synnerhet, också bidrar till en effektivare projekteringsstyrning. Något att sträva efter i målformuleringen är att målen ska göras enligt SMART-modellen, då uppfylls kraven på att ett mål ska vara tydligt, realistiskt, mätbart och förankrat.