Styrning i offentlig sektor -En studie av socialtjänsten i Göteborg

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar på att det hindrar dem från att göra ett rättssäkert arbete. Lösningen på de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. Socialtjänstens övergripande mål är att skapa så goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmätning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjälpa socialtjänsten att nå detta övergripande mål. Ett styrsystem som är dåligt anpassat till den typ av verksamhet det försöker styra riskerar att vara direkt hämmande för såväl organisationens effektivitet som dess utveckling. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur styrsystemet för socialtjänsten i Göteborg är utformat samt att belysa eventuella brister. Metod: Underlag till empirin har samlats in via intervjuer med sju personer på olika organisatoriska nivåer kopplade till socialtjänsten. I det teoretiska ramverket har relevanta teorier kring offentlig sektor, styrsystemet, prestationsmätning, strategi samt budgetering lyfts fram. Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns brister i socialtjänstens styrsystem. Bristerna finns i såväl styrsystemets delar som i styrsystemet som helhet. Det som är mest problematiskt är den inre konflikten mellan det långsiktiga fokus i mål och strategi och det kortsiktiga fokus som ges av att budget- och prestationsutvärderingar sker på årsbasis. En positiv utveckling av prestationsmätningen kan dock ses. Socialtjänsten har börjat mäta effekterna av de insatser som görs, istället för att enbart mäta antalet insatser som gjorts. Stadens omorganisering har genererat problem för åtminstone vissa stadsdelar. Bristen på rutiner och strukturer för hur de olika enheterna ska samverka gör att helhetssynen på klienternas behov går förlorad. Förutom samverkansproblemen finns det dessutom en oroande tendens att socialtjänstens chefer och handläggare sysselsätts med så väl ineffektiva som improduktiva aktiviteter. Socialtjänsten jobbar fortfarande med för många, och ibland direkt överflödiga mål, vilket skapar en onödig arbetsbelastning. Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att göra en jämförande studie med en annan kommun för att se hur deras styrsystem utformats i relation till det sociala målet. Även en uppföljande studie för att om några år se hur prestationsutvärderingssystemet ser ut i socialtjänsten i Göteborg efter pågående utvecklingsfas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)