Redovisning av humankapital : - Är det möjligt?

Detta är en Kandidat-uppsats från Handelshögskolan vid Umeå universitet

Författare: Malin Hedlund; Tobias Prytz; [2007]

Nyckelord: redovisning; humankapital;

Sammanfattning: Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen. Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen. Detta har lett fram till problemet i denna studie där vi undersökt hur kunskapsföretag skulle kunna redovisa sitt humankapital. Vilka nyckeltal och övriga upplysningar använder de sig av och hur arbetar företagen för att vidareutveckla redovisningen av humankapital? Syftet är att öka förståelsen för hur kunskapsföretag kan redovisa ett tillförlitligt och jämförbart resultat i sina årsredovisningar. Vi har i studien begränsat oss till att studera de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Anledningen till att vi valt just dessa företag och branscher är att de besitter en enorm kompetens inom redovisning samt är aktörer i en kunskapsintensiv bransch. Syftet med studien strävar till att öka förståelsen varvid vi valt att utgå från det hermeneutiska synsättet. Vi utgår från en kvalitativ metod och har samlat in vårt empiriska material genom att ingående studera studieobjektens årsredovisningar och intervjua personer på företagen med insikt i vårt problem. Vår teoretiska referensram består av de principer som är grundläggande i redovisningen samt olika forskares syn på humankapitalet. Den teoretiska referensramen innehåller även olika modeller som kan vara till hjälp för företagsledare när de ska identifiera sitt humankapital och som förslag på hur de kan redovisa resursen i den externa rapporteringen. Idag väljer revisionsbyråerna att redovisa en del uppgifter om sitt humankapital utöver de som är lagstadgade. Denna redovisning skiljer sig åt mellan de olika företagen och över tiden men alla väljer att belysa hur viktig personalen är för deras företag. Genom att redovisa uppgifter som är hänförliga till humankapitalet försöker företagen lyfta fram personalen i sin externa rapportering. Den information de väljer att redovisa utöver den lagstadgade är frivillig information och företagen väljer själva vilka tal de ska redovisa. Inget av företagen arbetar idag för att vidareutveckla redovisningen av humankapital eftersom de inte ser att det finns något intresse för det. Detta menar vi kan bero på att en tillgång idag måste uppfylla tre kriterier för att kunna klassificeras som en tillgång. Personalen uppfyller inte detta vilket gör det omöjligt för ett kunskapsföretag att ta upp medarbetarna som en tillgång. En slutsats vi kommit fram till i studien är därför att om humankapital ska kunna redovisas idag måste det vara som en skuld alternativt som ett komplement till årsredovisningen. Vi anser inte att något av dessa är ett bra alternativ idag då personalen är en viktig tillgång för företagen och därav inte bör redovisas som en skuld. Att redovisa humankapital som ett supplement menar vi inte heller är ett bra alternativ då detta idag inte är en bestämmelse vilket medför att den information som redovisas av företagen är frivillig.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)