Hur ökar vi användningen av svenskodlad trindsäd som proteinfoder?

Detta är en M1-uppsats från SLU/Department of Biosystems and Technology (from 130101)

Sammanfattning: Protein är en livsavgörande komponent i ett fodermedel för animalieproduktion. I Sverige idag är de proteinmedel som används i inblandningen av foder i huvudsak rapskaka (17 % av den totala inblandningen i sålda fodermedel) och soja (10 % av totalen). Trindsäd,förutom soja, står endast för 2 % av ingredienserna av färdigfoder. Totalt sett är den största delen i fodermedlen spannmål, som står för 54 %. För att skapa ett mer hållbart fodermedel än vad som finns idag måste närodlade alternativ såsom åkerböna, foderärt samt lupin få en större del av växtföljden än vad som syns idag. Det finns stora områden i t ex södra Sverige som inte väljer att odla baljväxter p.g.a. avsättningsmöjligheter och historik av låglönsamhet.Trindsädsgrödorna åkerböna och ärt härstammar från mellanöstern vilket gör att den trivs i mer tempererade breddgrader. Med växtförädling och framtagning av nya sorter har man fått fram trindsäd som klarar sig väl i våra norra klimat med ett betydligt kallare klimat. Idag finns många sorter som avkastar långt utöver vad de gjorde för endast ett fåtal år sedan.En litteraturstudie har gjorts över trindsäd för att få en större inblick i odlingen och dess fördelar och nackdelar. Framtagning av enkät har gjorts mot foderföretag för att få en inblick hur intresset av svenska proteingrödor i fodret ser ut.Ekonomin för trindsäd ser allt bättre ut än vad den gjort tidigare och odlingen har ökat på grund av att lantbrukare ser det som ett bra fodermedel som kan användas hemma på gården, det medför mindre transporter till och från gården. Fördelen med trindsäd i växtföljden är att det ger: egenproducerat proteinfoder, förbättrar jordprofilen, ger en skördeökning till nästkommande gröda samt att biodiversiteten ökar i växtföljden. Vid beräkningar på TB 2för åkerböna får vi ett resultat på 2508 kr/ ha med en skörd på 5000 kg/ ha och för höstvete på 3318 kr/ ha och vid en skörd på 7000 kg/ ha men då saknas förfruktsvärde på 980 kr/ ha till på åkerböna vilken ger samma nivå som vete.Det svenska proteinalternativen har en stor potential, de är redan idag marknadsmässigt starka mot sojan som måste vara gmo fri vilket medför en ökad kostnad på 1 kr/ kg jämfört med genetisk modifierad soja. I framtiden kommer andra faktorer som sammansättningen av aminosyror ha betydligt större inverkan och proteinet mindre del. En stor utmaning sitter verkligen i lantbruksledet än i foderföretagen om trindsäd ska få ett större del av den svenska odlingen. Med en allmänhet som är alltmer medvetna på miljö och hållbarhet, gäller det att lantbrukare hänger med på utvecklingen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)