”Vi har ju en skolgård!” : ett gestaltningsförslag framtaget för och med högstadieelever

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Författare: Julia Åberg; [2012]

Nyckelord: högstadiet; medverkan; skola; skolgård;

Sammanfattning: I arbetet visas hur en gestaltning av en skolgård för högstadiet kan tas fram, med Stavsborgsskolan i Nacka som exempel. Till grund för förslaget ligger arbete med berörda elever i form av två dagars idéverkstäder, varav i den ena även skolpersonal och kommuntjänstemän deltog. Dessutom har en litteraturstudie, studiebesök samt en enkätundersökning influerat resultatet. Arbetet har delvis gjorts i samarbete med Maria Lindgren, som i sitt examensarbete Det här är min skolgård. Tillvägagångssätt för medbestämmande och ökad trivsel i skolmiljön, skriver om brukarmedverkan. Hon har tagit fram formen för de idéverkstäder jag deltagit i och använt mig av. Som en övergripande fråga undersöker jag vilka behov en skolgård kan uppfylla och vad den kan erbjuda högstadieelever. Det gör jag i litteraturstudien. Genom att titta på en specifik plats, Stavsborgsskolan, besvaras sedan följande frågor: •Hur använder högstadieeleverna på Stavsborgs skolan sin skolgård? •Hur vill högstadieelever på Stavsborgsskolan använda sin skolgård? •Hur kan jag utforma Stavsborgsskolans skolgård på ett sätt som uppmuntrar högstadieeleverna till utomhusvistelse? Gestaltningen visas i två olika processkisser, där den första visats för elever och personal på Stavsborgsskolan, samt för representanter för Nacka kommun. Den andra utvecklades efter deras åsikter och kommentarer och efter mina egna tankar om vad som saknades. Skisserna visar exempel på hur skolgården skulle kunna förändras, användas och utvecklas vidare. Arbetet är således ett konkret exempel på ett skolgårdsprojekt i samarbete med elever. Det kan stå som inspirerande exempel, och belysa vikten av att satsa på ungdomars utemiljö. Idéverkstäderna visade att eleverna på Stavsborgsskolan använder skolgården i liten utsträckning, men menar att de skulle använda den mer om det fanns mer att göra i form av olika aktiviteter, om den såg trevligare ut och om det fanns fler platser att sitta tillsammans. I studien visas också hur ett enkelt förslag kan visa på skolgårdens möjligheter snarare än begränsningar, väcka tankar och sätta igång en förändringsprocess med hjälp av de inblandade. Skolgårdens funktion är större än att bara vara en rastplats. Den kan vara en viktig mötesplats för ungdomar, vara en tillgång och ses som utvidgning av skolans lokaler, och den kan vara en plats som elever tillsammans kan förändra och påverka. Förutom dessa aspekter diskuteras även skolgårdens möjligheter i vidare bemärkelse. Till exempel resoneras kring om skolan genom skolgården kan visa upp sig i närmiljön, stärka skolans identitet, och bli en uppskattad plats för allmänheten under kvällar och helger.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)