Musiken som kompositör och regissör : En studie i hur äldre musiktraditioner verkar i nuet

Sammanfattning: Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ”Post office”, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare. Resultatet av musikanalysen är att jag faktiskt omedvetet förhållit mig till en affektläratradition vad det gäller det musikaliska uttrycket. Att sångarna dessutom upplevde min musik på ett sätt som stämde överens med mina musikaliska intentioner visar att de har del i samma tradition. Resultatet av sångobservationen pekar däremot mot att den tradition av gestisk teknik som utvecklades i barockoperan inte på samma sätt som affektläran lever kvar bland dagens sångare.