Specialpedagogiska erfarenheter och beskrivningar av dyslexiutredning

Sammanfattning: Syftet med studien är att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi. Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i två kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt. Resultatet av studien är att dyslexiutredningar utförs på olika sätt i olika kommuner beroende på hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien använder LOGOS som en bas när de utreder dyslexi och deras erfarenhet är att det är en bra grund att utgå ifrån. Utöver det används intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen är om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte. Viktigast är att identifiera var problematiken ligger för att kunna åtgärda. Att utföra en dyslexiutredning tar lång tid och ibland kan även väntetiden för att komma igång med en utredning vara lång. Pojkar utreds vanligen tidigare än flickor. Det finns en stor överlappning mellan dyslexi och andra skolrelaterade svårigheter.  Jag har även analyserat resultatet i ett dilemmaperspektiv. Dilemman som identifierats i studien är ett etiskt dilemma, ett normalitetsdilemma och ett resursdilemma.