Integration på den mångkulturella landsbygden : om nyanlända i Ngoma, Uganda

Sammanfattning: Uganda som världens nionde största flyktingmottagande land har många nyanlända. Många av dessa hamnar av olika anledningar på landsbygden, bl.a. för att det är där de flesta flyktingbosättningar är placerade men också för att en del nyanlända föredrar att etablera sig på landsbygden. Med migrationen följer en integrationsprocess för de människor som stannar och vill etablera sig. Här spelar kyrkan som största civilsamhällesaktör en viktig roll. Som empirisk grund villar denna studie främst på intervjuer med nyanlända och kyrkoledare. I Intervjuerna berättar de sina tankar och upplevelser av integration i Ngoma, Uganda. Studien betraktar integration utifrån de nyanländas perspektiv och fokuserar på att belysa hur och med vilka medel de nyanlända påverkar sitt handlingsutrymme. För att sätta de individuella berättelserna in i ett mer övergripande sammanhang har jag använt mig av analytiska begrepp samt av erfarenheter och observationer. De analytiska begreppen som har använts är: kulturell Identitet, kommunikation, struktur, handlingskompetens samt handlingsutrymme. Studien visar att för de nyanländas integrationsprocess är relationerna med kyrkan viktiga. Där kan de få lära sig språket och få nätverk som bidrar till deras handlingsutrymme och kulturella identitet. Kyrkan är även en institution som människor i detta samhälle vänder sig till i alla steg av livet från barndop till begravning. Framför allt begravning anses också vara en viktig kulturell ceremoni. Jobb är också viktig för de nyanländas integrationsprocess liksom språk, som är mycket viktig för kommunikation och nätverk. Även den praktiska, synliga delen av att framstå som en etablerad medborgare med hus och boskapsdjur är viktiga tecken på vad integration innebär i Ngoma. Genom sådana processer sker det en kulturell identitetskonstruktion för de nyanlända och det samhälle de ska integreras i.