Bor man i Bergsjön för att man är arbetslös eller är man arbetslös för att man bor i Bergsjön? En kvalitativ studie om hur upplevda faktorer kan förklara inträdet och begränsningar till arbetsmarknaden när individen kommer från ett segregerat område.

Sammanfattning: Bakgrund: Polariseringen mellan fattiga och rika har de senaste åren trappats upp och mönstren visar att bostadsområdet har betydelse för individens tillträde till samhället. Det finns ett behov av att belysa segregationens konsekvenser då forskningen fram till idag främst fokuserat på beskrivningen av den. Miljökvaliteten och den sociala sammansättningen av individer skiljer sig mellan områden vilket får olika konsekvenser för invånarnas möjligheter i samhället. Syfte: Syftet med uppsatsen är att synliggöra och undersöka vilka upplevda faktorer som kan förklara inträdandet och begränsningar till arbetsmarknaden när individen kommer från en segregerad miljö. Metod: För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ intervjumetod valts, metoden motiveras av möjligheterna att på ett djupgående sätt undersöka beteenden och upplevelser ur individernas upplevda perspektiv. Sammanlagt har 6 samtalsintervjuer utförts i två olika socioekonomiska och socialt sammansatta områden i Göteborg varav Bergsjön kännetecknas som resurssvagt och invandrartätt och Härlanda som resursstarkt och svensktätt. De teorietiska begreppen och utgångspunkterna om kapital, habitus, sociala strukturer och agentskap har operationaliserat med det empiriskt insamlade materialet. Resultat: Uppsatsen har resulterat i en ökad förståelse för vilka upplevda faktorer som kan förklara inträdet och begränsningar till arbetsmarknadens fält när individerna kommer från en segregerad miljö. Kapitalformerna som visat sig vara av essens är det symboliska och kulturella kapitalet, då främst språket och möjligheten att anpassa sitt habitus. Enligt teori och tidigare forskning ses dessa egenskaper som önskvärt för att vara anställningsbar, något som den empiriska studien bekräftar. De fysiska och sociala strukturerna skiljer sig mellan områdena och har visat sig påverka individernas handlingskapacitet och reflexivitet genom att individerna från Härlanda i högre mån ser strukturerna som möjliggörande medan Bergsjön verkar som hämmande för de intervjuade invånarnas emotioner och agentskap.