Millenniemålens inverkan på svensk biståndsallokering

Sammanfattning: Bistånd och dess effekter är ett mycket omdebatterat ämne. De senaste åren har debatten utvecklats till att innefatta biståndets effektivitet och vilka krav som kan ställas på biståndsarbete. År 2005 resulterade debatten i Parisdeklarationen. En deklaration som framhöll att relationerna mellan givare och mottagare måste bli djupare för att biståndets effektivitet ska öka. Detta skulle ske genom färre biståndsmottagare per givarland. I Parisdeklarationens spår omallokerades det svenska biståndet och år 2007 halverades antalet svenska biståndsmottagare. Idag hävdas det svenska biståndet präglas av kvalitet och effektivitet. Resultatet ämnar vara minskad fattigdom genom arbete för att uppnå FNs åtta millenniemål. I denna kvantitativa empiriska uppsats undersöks relationen mellan svenskt bistånd och FNs millenniemål för att se vilka faktorer som legat till grund för valet av de idag 33 svenska biståndsmottagarna. Resultatet är förvånande nog att inget samband går att styrka mellan millenniemålen och biståndsmottagarna. Istället tycks biståndet fortfarande följa och påverkas av hur andra givare väljer att allokera sitt bistånd.