Arkivet efter Åmåls biblioteksstyrelse - en mediearkeologisk studie

Sammanfattning: Arkiv används ofta som en källa inom olika forskningsprojekt. I den här uppsatsen är det istället arkivet i sig som är studieobjekt. Utifrån mediearkeologisk teori undersöks Biblioteksstyrelsens arkiv i Åmål. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är att arkiv befinner sig i en samhällelig kontext och återspeglar det minne det lagrar. Uppsatsen är en kvalitativ studie och arkivet har undersökts på flera nivåer; utifrån struktur, vad som är arkivets materialitet och lagringsform, dess kommunikativa kretslopp och tidslager samt själva arbetsprocessen med att arbeta med ett pappersarkiv. Resultatet visar att materialitet och form är meningsskapande, att arkivet präglas av att det är en lagringsform förtecknat efter allmänna arkivschemat där inget är tillrättalagt för utgivning eller har en mellanliggande författarröst. Arkivet består av olika tidslager och präglas av att vara samtid och ögonblicksbilder. Biblioteksstyrelsen samarbetar i ett kommunikativt kretslopp med olika aktörer som bokhandlare, inventarieförsäljare, lokaluthyrare, uppdragsgivare, anslagsgivare, bibliotekskonsulenter, inspektörer och skola. Det finns också ett annat kommunikativt kretslopp kring hantering och metoder gällande utlåningsverksamheten. Undersökningen av arbetsprocessen har gett en förståelse och kunskap om att själva undersökningsobjektet innebär en utmaning i sig att ta del av, att kringrutiner och materialitet påverkar arbetsprocessen och att det är ett tidsödande arbete att kamma igenom ett arkiv för att få en bild av vad det kan förmedla.