Nordstjärnan som nära-nollenergibyggnad

Sammanfattning: Examensarbetets syfte var att utvärdera hur Umeå kommuns egna energikrav står sig mot det kommande kravet på nära-nollenergibyggnader, NNE-byggnader. Som underlag för utvärderingen på Umeå kommuns kombinerade förskola/äldreboende Nordstjärnan gjordes en energibalansberäkning i simuleringsverktyget IDA ICE. Genom att bestämma byggnadens energiprestanda enligt NNE-kravets författning Boverkets Byggregler, BBR, 26 och enligt tidigare författningar, BBR 24 och 25, kunde utvärdering ske. Byggnadens energiprestanda jämfördes med Umeå kommuns och BBR 24, 25 och 26 krav. Resultatet av utvärderingen visade att Nordstjärnan klarade kraven med kombinerad fjärr- och bergvärme som uppvärmning. Marginalen till BBR 26 krav och Umeå kommuns krav blev 4 % respektive 3 %. Utvärderingen visade också att byggnaden inte hade klarat något av de två kraven om uppvärmningen endast utgjorts av fjärrvärme. Slutsatsen är att Umeå kommuns energikrav är hårdare än BBR 26 krav för byggnader liknande Nordstjärnan. Någon generell slutsats om Umeå kommuns krav mot BBR 26 krav kunde inte dras. Detta på grund av att kraven bygger på olika författningar med olika metoder för bestämning av byggnadens energiprestanda. Vidare undersöktes en egen energiproduktions påverkan på Nordstjärnans energiprestanda. En solcellsanläggning simulerades i programmet PV'SOL. Den mängd solel som momentant kunde nyttjas till byggnadens energianvändning och byggnadens nya energiprestanda beräknades. Resultatet visade att den simulerade solcellsanläggningen förbättrade Nordstjärnans energiprestanda enligt BBR 26. Förbättringen blev 12 % vid fjärrvärme och 14 % vid kombinerad fjärr- och bergvärme som uppvärmning. Byggnaden klarade då NNE-kravet vid både fjärrvärme och kombinerad fjärr- och bergvärme med 4 % respektive 16 % marginal. Det noterades att byggnadens utformning var bristfällig, sett ur ett energiperspektiv. En enklare undersökning av hur en förbättring av formfaktorn påverkar byggnadens uppvärmningsbehov gjordes. Byggnadens specifika uppvärmningsbehov förbättrades med 5 % samtidigt som byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Umedel , försämrades. Slutsatsen av detta blev att energiteknisk kompetens bör kopplas in i ett tidigt skede för att i samråd med arkitekten kunna göra förändringar av byggnadsutformningen. Den visade också på att en byggnads Umedel inte räcker för att bedöma en byggnads konstruktion ur energisynpunkt. Även formfaktorn bör beaktas.