Undersökningsskyldighet i Entreprenad

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva undersökningsskyldigheten i kommersiella entreprenadavtal i jämförelse med köplagens regler om undersökningsskyldighet. Entreprenadavtal är avtal som rör arbete på annans egendom, med andra ord en slags arbetsbeting. Entreprenadarbete kan röra hela entreprenadprojekt som skall levereras färdiga för drift. Entreprenören kan också utföra ett visst moment i en större entreprenad som då kan vara en mycket begränsad del av det totala projektet. De viktigaste avtalen för entreprenadbranschen torde vara AB 04 och ABT 06. Avtalen har en sådan stark ställning att det i vissa sammanhang hävdas att deras principer är gällande även fast parterna inte uttryckligen hänvisat till dem. Slutsatsen att avtalen skulle vara ett uttryck för sedvänja inom entreprenadbranschen är dock inte entydig. Andra viktiga entreprenadavtal är ABS 05 för småhusentreprenader som skall användas tillsammans med konsumenttjänstlagens tvingande regler. För internationella entreprenader är FIDIC det viktigaste avtalet. Entreprenader är direkt undantagna köplagens tillämpning. Trots att köplagen saknar tillämpning kan den ha en normerande betydelse för entreprenader. Entreprenadavtalen uppvisar likheter med andra tillverkningsavtal som anses falla under köplagen, varför en jämförelse är relevant. Undersökningsskyldigheten är utförligt reglerad i köplagen. En generell undersökningsskyldighet saknas i köplagen. Dock anses en köpare ha godtagit en varas egenskaper om han före köp kände till dem. De kan då inte heller anses utgöra ett fel. En undersökning av varan medför en förskjutning av risken till nackdel för köparen då han inte senare kan åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen. Efter avlämnande skall köparen göra en mottagningskontroll. Köparen skall undersöka varan så snart omständigheterna medger det i enlighet med god affärssed. Köparen kan inte åberopa att varan är felaktig om han inte reklamerar inom skälig tid efter det att han märkt eller bort märka felet. För entreprenader är reglerna om besiktningen det som reglerar undersökningsskyldigheten. Vanligtvis är det en besiktningsman som utför undersökningen på uppdrag av beställaren. Det han antecknar som fel i besiktningsprotokollet är avgörande för bedömningen huruvida fel föreligger i entreprenaden. Beställaren får med vissa undantag inte göra andra fel gällande. Det föreligger alltså en stark undersökningsplikt för besiktningsmannen att hitta fel. Utöver det som konstaterats vid besiktningen kan beställaren ändå göra gällande dolda fel inom garantitiden. Dolda fel är fel som uppkommit medan risken för entreprenaden fortfarande låg på entreprenören, innan en godkänd besiktning. Efter besiktningen kan beställaren dessutom göra gällande synliga fel inom sex eller arton månader beroende på om det betraktas som grovt eller inte.