Utvärdering av väderdata från fordonsbaserade nätverk

Sammanfattning: Fordonsbaserade mätningar av meteorologiska parametrar kan ge detaljerad väderinformation från en större täckande yta. Dagens bilar har redan flera monterade sensorer som kan användas för att skapa sådan information, exempelvis temperaturgivare eller vindrutetorkarnas hastighet som ett mått på nederbördsintensitet. Det finns även utrustning som kan monteras in och som efter vissa beräkningar ger däckens friktion mot underlaget. Om mätdata skickas direkt från fordonet till en databas kan väderinformationen tillhandahållas i realtid. I det här projektet utvärderas meteorologisk mätdata från sådana fordonsbaserade sensorer. Mätdata från en leverantör bearbetas och två perioder med mätdata från Göteborgsområdet undersöks. En längre period med mätningar från ett fordon och en kortare period med flera fordon. Den mätdata som används innehåller information om temperaturen och friktionskoefficienten. Arbetet har lett fram till en första metod för databehandling av fordonsbaserad mätdata, då ingen standardiserad metod finns ännu. En statistisk analys görs av mätdatas kvalitet, genom jämförelse med analysmodellen MESAN (Mesoskalig analys) samt genom jämförelse med data från VViS-stationer (VägVäderInformationsSystem). Det görs också en undersökning av korrelationer av temperaturdifferensen mellan fordon och MESAN med olika meteorologiska faktorer. De fordonsbaserade mätningarna har hög korrelation med modellen och stationerna, men visar generellt en högre temperatur. Bildata visar potentiellt också fler meteorologiska detaljer. Temperaturskillnaden är större i Göteborg centrum än utanför, vilket till stor del beror på fenomenet stadsvärmeö som inte representeras explicit i modellen. Temperaturskillnaden är också större vid högre temperaturer, som kan förklaras med vägarnas högre albedo och mindre evapotranspiration jämfört med omgivningen. En klimatologisk kartläggning av friktionskoefficienten har gjorts för månaderna februari till augusti samt för november. I det här arbetet syns inget tydligt samband mellan friktionskoefficienten och andra meteorologiska parametrar. Detta kan bero på den stora mänskliga påverkan på friktionen, exempelvis genom vinterväghållning. För att minska osäkerheten i resultaten krävs mer mätdata både i tid och rum, vilket kan betyda att mätdata från flera leverantörer bör analyseras. Att använda temperaturdata med större noggrannhet ökar potentialen att upptäcka fler och tydligare samband mellan temperaturen och de andra meteorologiska parametrarna som undersöks i den här studien.