Kollektivavtalsreglerad turordning - En uppsats om hur turordningsregler skiljer sig i svenska kollektivavtal

Sammanfattning: När arbetsbrist uppstår finns det en rad faktorer som påverkar vilken arbetstagare som kommer sägas upp. Enligt lag upprättas en turordningskrets utifrån kollektivavtalsområde och driftsenhet, samt principen om sist-in-först-ut tillämpas. Turordningsreglerna är semidispositiva, vilket gör att avsteg från lag kan förekomma genom kollektivavtal. Avtalet om turordning för arbetstagare hos staten, Arkitektavtalet, Avtal personlig assistans, Kemiska fabriker kollektivavtal, Teknikavtalet och Tjänstemannaavtalet beaktas i uppsatsen. I utvalda kollektivavtal kan turordningskretsar upprättas utifrån faktorer som jämförbara arbetsuppgifter samt krav och behov i bemanningshänseende, vilket skapar andra förutsättningar än vid turordning enligt lag. En turordningskrets utformning påverkar om en turordningslista eller avtalsturlista upprättas, där ordningen avgör vilken arbetstagare som blir uppsagd. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen; 1) Hur kan semidispositiviteten påverka turordningsreglerna i lag och kollektivavtal? 2) Vilka avsteg från turordningsreglerna i LAS kan förekomma i kollektivavtal och hur påverkas arbetstagaren av dem? Turordningsregler för statlig sektor ställs i relation till kollektivavtal tecknade för privat sektor. Likaså ställs kollektivavtal gällande arbetare i relation till kollektivavtal som omfattar tjänstemän. Jämförelsen mellan lagstiftade turordningsregler och kollektivavtalade turordningsregler leder till slutsatsen att kollektivavtalsreglerade avsteg förändrar arbetstagarens förutsättningar och plats i turordningen. Semidispositiviteten öppnar därmed upp för förändringar av arbetsmarknadens spelregler.