Entreprenadavtalens rättsliga ställning : Särskilt om ABM 07

Sammanfattning: I avsaknad av tillämplig lagstiftning för entreprenader fanns för länge sedan ett behov av ett standardavtalssystem. Standardiserade formulär som säkerställer en optimal riskfördelning mellan parterna och erbjuder snabba avtalsslut togs emot som en framgångssaga inom byggsektorn. I den rättsliga doktrinen frågades, varför behöver vi en lagstiftning när de allmänna bestämmelserna för byggsektorn erbjuder heltäckande regleringar? I denna framställning ställer jag motfrågan, om de allmänna bestämmelserna för byggsektorn verkligen så heltäckande som vi tror? En gammal utbredd uppfattning om juridiken och entreprenader är att, entreprenadrätt skulle vara ett eget särskilt rättsområde och de allmänna bestämmelserna utgör branschspecifik lag inom detta rättsområde. I denna framställning belyser jag praxis från de senaste åren som snarare antyder att entreprenadrätt är en naturlig del av den allmänna köp- och kontraktsrätten. Framställningen har ett särskilt fokus på ABM 07 och behandlar dess centrala brister och medföljande tolkningsproblem. För de som tillämpar de allmänna bestämmelserna är det viktigt att förstå den verkliga innebörden av vad de faktiskt avtalar om. Genom att förstå dessa standardavtal kan onödiga risker, kostnader och osämja undvikas. Tvister om olika tolkningar gällande innebörden av enskilda avtalsvillkor är vanligt förekommande inom entreprenader. Oftast väljer parterna en icke offentlig tvistelösning i ett skiljeförfarande, eller så ser man helst till att förlika framför att invänta en prövning i allmän domstol. Om parterna är förtrogna med en djupare juridiska kunskap om de allmänna bestämmelserna skulle kanske färre tvister behöva prövas överhuvudtaget.