"Papperslös...då är man ju rättslös" : En kvalitativ studie om ett antal kvinnojourers arbete med papperslösa kvinnor

Sammanfattning: Abstract Att vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor. Teorin vi har använt oss av i analysen av vår insamlade empiri är intersektionalitet. Resultaten har visat på skillnader mellan kvinnojourerna beträffande kunskap, erfarenhet och praktiker i möten med papperslösa kvinnor. Samt visat på likheter beträffande deras upplevelser av dilemman som uppstår i mötet med papperslösa kvinnor då nationell rätt omöjliggör deras uppdrag och gemensamma engagemang att verkas för mänskliga rättigheter.