“Fikarummet var min värsta mardröm” : En kvalitativ studie om hur personer med social ångest upplever att begränsad delaktighet i sociala aktiviteter påverkar dem i vardagen

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för rehabilitering

Sammanfattning: Bakgrund: Social ångest yttrar sig genom att personen känner rädsla inför situationer där det finns risk att bli granskad av andra och undviker därför ofta att utsätta sig för detta.  Personer som lever med social ångest upplever ofta försämrad livskvalité till följd av begränsad delaktighet i aktivitet. Syfte: Att beskriva hur personer med social ångest upplever att begränsad delaktighet i sociala aktiviteter påverkar dem i vardagen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en kvalitativ fokusgruppsintervju genom en grupp via Facebook. Bekvämlighetsurval tillämpades via grupper på Facebook som riktar sig till personer med social ångest. Totalt elva deltagare medverkade i diskussionsgruppen. Intervjufrågorna publicerades som inlägg och deltagarna fick delge sina erfarenheter i kommentarsfälten där de även fick följdfrågor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde att begränsningar i delaktighet i sociala aktiviteter påverkade dem inom tre huvudkategorier; Bristande delaktighet i vardagliga aktiviteter, obehag av folksamlingar samt utanförskap.  Personerna upplevde omfattande svårigheter vid interaktion med andra människor, vilket påverkade deras delaktighet i sociala aktiviteter negativt. Slutsats: Deltagarna upplevde att begränsningar i sociala aktiviteter orsakade bristande delaktighet i vardagliga aktiviteter, begränsad förmåga att vistas bland främmande människor, platser med mycket folk, i nya miljöer samt att det kunde leda till utanförskap.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)