Nyhetskonsumenter på Facebook : En kvantitativ studie kring andel samt dominerande karaktärsdrag

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att ta reda på hur stor andel studenter det är som tar del av nyheter på Facebook, och identifiera vad som kännetecknar dessa personer. Undersökningen görs med grund i att nyheter får allt mer utrymme i facebookflödet vilket är något som bidrar till större klyftor i människors nyhetskonsumtion. Fortsättningsvis blir det relevant att utvidga förståelsen för vilka dessa konsumenter är. Studien har genomförts med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Empirin har framtagits genom att 114 respondenter fått svara på sammanlagt 17 frågor gällande individuella faktorer, sin nyhetskonsumtion på Facebook samt vilka fördelar de ser med plattformen. Urvalet har begränsats till studenter på Karlstads universitet inom fyra olika utbildningar: ingenjör, medie- och kommunikationsvetenskap, ekonomi och handel samt sjuksköterska. Respondenterna har nåtts genom att enkäten publicerats i respektive utbildnings facebookgrupp. Den teoretiska utgångspunkten för studien är uses and gratifications, sociala fält, primära och sekundära nyhetspubliker samt tidigare forskning som berört nyhetskonsumtion både i traditionell mening och på sociala medier. Det finns en bred vetenskaplig grund vars fokus ligger på hur medierna påverkar publiken, men uses and gratifications belyser istället motsatsen, nämligen vad publiken gör med medierna. Därför blir framförallt denna teori den som genomgående berörs i studien. Resultatet i undersökningen visar att 92 procent av alla tillfrågade studenter tar del av nyheter via Facebook. Frekventa läsare, det vill säga de som gör det dagligen eller flera gånger i veckan, utgör 49 procent och därmed nästan hälften. Dessa flitiga konsumenter kännetecknas främst av att vara sjuksköterskor, kvinnor och av att ha studerat en kortare tid. I motsats är de minst benägna läsarna av facebooknyheter medie- och kommunikationsstudenter, män och personer som studerat en längre tid. Skillnaderna har sin grund dels i att kvinnor generellt använder det sociala nätverket mer än män, och dels i att olika utbildningar har skilda preferenser. Sjuksköterskor konsumerar frekvent nyheter på Facebook på grund av dess bekvämlighet och för att nyheterna ligger i deras intresse, medan mediestudenter oftare vänder sig till andra källor som ett resultat av att de vill täcka särskilda informationsbehov. Uppväxthem och föräldrarnas utbildningsnivå har inte visat sig vara av större betydelse för vem som är den mest frekventa nyhetskonsumenten på Facebook, inte heller graden av politiskt intresse. Här konsumerar både de med högt, medel och lågt intresse för politik dagligen nyheter på plattformen. Dock kan man se en tydlig dynamik mellan den förstnämnda och sistnämnda. De högt politiskt intresserade är de som i högst utsträckning följer en nyhets ursprungliga avsändare, samtidigt som dessa uppvisar en mer positiv inställning till interaktiviteten på Facebook där de kan dela, kommentera och diskutera nyheter. Därigenom blir de en primär nyhetspublik vilka sorterar ut och tolkar nyheter för de lågt politiskt intresserade, som i sin tur utmärks som en sekundär. Således influerar den primära publiken den sekundära med sina värderingar, åsikter och uppfattningar vilket enligt forskningen kan medföra en demokratisk utmaning.