En utforskande studie om tillämpningen av den nya revisionsberättelsen och Särskilt Betydelsefulla Områden hos svenska revisorer

Sammanfattning: Den kritik som medföljde finanskrisen 2008 och tidigare branschskandaler inom revisionsyrket har gjort att kraven på revisorer höjts, där bland annat IAASB och Europeiska Kommissionen krävt mer detaljerade revisionsberättelser från revisorerna. För kalenderåret 2016 kommer samtliga bolag att få en ny revisionsberättelse som är strukturerad med ett nytt innehåll sett till dess deskriptiva delar. För börsbolag kommer det ytterligare direktiv som innebär att de måste rapportera om ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som regleras av ISA 701. Detta är specifikt för respektive bolag och varje enskild revisor skall anpassa detta efter bolaget i fråga. Studien tar sitt ursprung under våren 2017 där svenska revisorer för första gången arbetar enligt de nya regelverken. Det empiriska gapet kan kortfattat förklaras som att det föreligger i hur svenska revisorer tillämpar ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ och andra regler avseende den nya revisionsberättelsen. Det huvudsakliga syftet med studien är att förstå hur revisorn väljer ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ för ett bolags mening. Det innebär att förstå processen och tillvägagångssättet en revisor går igenom för att välja specifika områden för respektive bolag. För att förstå hur revisorn identifierar och väljer vilka områden som är särskilt betydelsefulla har studien som syfte att förstå vilka kontexter som påverkar revisorns identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’. Vidare är det att förstå hur man förberett sig inför de nya regelverken för att få helhetsbilden av det hela. Den huvudsakliga frågeställningen som studien skall besvara lyder: • “Hur ser processen för svenska revisorer ut när det kommer till identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’?” De slutsatser studien återger kan kort förklaras med att revisionsprocessens struktur inte är förändrad i och med införandet av den nya revisionsberättelsen och ’Särskilt Betydelsefulla Områden’. Identifiering av riskområden sker i planeringsstadiet där revisorn med hjälp av sin professionella bedömning avgör vilka områden som behöver särskild granskning. Arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är en successiv process som pågår under hela revisionen där riskområden kan tillkomma eller försvinna under tidens gång. Det avslutande arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ görs efter bokslutsgranskning där revisorn kan göra den sammanställda slutsatsen av revisionen. Det produktiva arbetet sker i avrapporteringsstadiet där revisorn framställer revisionsberättelsen och formulerar text för respektive område. Det är framförallt områden med bedömningar, komplexitet eller udda transaktioner som tenderar att bli särskilt betydelsefulla och där det finns risk för en väsentlig påverkan på ett bolags finansiella rapportering. Vi konstaterar att arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är ingenting nytt för revisorn i avseende till att identifiera risker och utföra granskningsåtgärder på dessa. Det tillförande arbetet handlar mer om att kommunicera och dokumentera dessa områden på ett mer konkret sätt än tidigare. Revisorerna är eniga i att den nya revisionsberättelsen har ett ökat mervärde för användarna, och att det framförallt är ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som ger det ökade mervärdet. Vidare är de eniga i att revisionsberättelsen idag är originell för respektive bolag och att processen för ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ utförs för respektive bolag.