Redskap för formativ bedömning : En kvalitativ samt kvantitativ studie om användningen av formativa bedömningsredskap i ämnet Idrott och hälsa

Sammanfattning: Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlänkade delar: planering, genomförande, och utvärdering av lektionerna.   Frågeställningar Vilka redskap använder lärarna i idrott och hälsa för att främja lärande? Hur används dessa redskap i praktiskt i undervisningen? Hur dokumenteras och utvärderas dessa redskap?   Metod Studien använder sig av två metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lärarna tänker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lärarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten. Användningen av intervjuer och observationer kombinerar teorin med praktiken.   Resultat Resultatet visar att en av fyra lärare använder sig av redskap för formativ bedömning och då främst självbedömning, kamratbedömning, elevdeltagande och observationer. Resultatet visar att lärarnas förarbete återspeglas i deras språkanvändning i klassrummet men även avsaknad av dokumentation och utvärdering av den egna verksamheten.   Slutsats Studien visar att lärare i ämnet idrott och hälsa i stor utsträckning inte har tagit steget in i den nya kursplanen och inte heller verkar följa med i forskningen för formativ bedömning. De verkar sakna tydliga arbetsmodeller, vilket kan vara på grund av bristande planering. Det visar sig också i språket som lärarna använder, vilket påminner om språket en coach för ett tävlande lag förväntas använda, vilket kan spegla synen på ämnet hos allmänheten. Andra exempel är avsaknaden av dokumentation och utvärdering av den egna verksamheten. Sammanfattningsvis, för att kunna höja ämnets status samt aktualisera ämnet, måste lärare i idrott och hälsa tydliggöra verksamheten för sig själv, eleverna och allmänheten. Det kan även vara aktuellt att ändra sitt språkbruk, öka elevernas deltagande, samt att försäkra kvalitén på undervisningen genom att både lärare och elever utvärderar verksamheten. Studien visar att det ena ger det andra, finns det tydliga mål och planering så påverkas språket automatiskt.