Diskurser i förskollärarutbildningens VFU : Styrning i verksamhetsförlagdutbildning

Sammanfattning: Uppsatsen har fokus på lärarutbildning, närmare bestämt VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskollärarutbildning, som diskursiv praktik. Detta som ett exempel på styrning in i en yrkesroll genom sociala praktiker och diskurser inom utbildningen. Utrymme ges också till en tillbakablick på utbildningens roll i samhället och dess utveckling samt den parallella utvecklingen av lärarutbildning. Med diskurs avses här ett särskilt sätt att se på och förstå världen, eller en del av den. Det är en syn på att verkligheten är uppbyggd av personligt vinklade uppfattningar som på samma gång är kollektiva. Det som sägs och görs är med och formar det som uppfattas som rätt, riktigt, giltigt och verkligt. Diskursteorin och diskursanslys vill synliggöra dessa styrande normativa strukturer. Det övergripande syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om förskollärarutbildningens VFU - som diskursiv praktik (praktik i betydelsen handlingar inom en diskurs) genom att närmare undersöka på vilka sätt diskurser framkommer i dokument om VFU, i samtal mellan student och handledare under VFU samt i förväntningar på kommande förskollärare hos VFU-handledare. Till syftet hör också att jämföra dessa områden när det gäller likheter och skillnader. Intresset är inte riktat mot enskilda personers uttalanden eller mot enskilda lärosätens sätt att uttrycka sig i text utan mot VFU som en diskursiv praktik. Uppsatsen vill belysa hur text och tal bildar förväntningar och därmed påverkar studenten i formandet av sin yrkesroll. Den empiri som ligger till grund för att besvara detta är policydokument, inspelade samtal mellan student och handledare samt en enkät besvarad av handledare. Materialet analyseras genom Foucaults teoretiska verktyg om diskursiva praktiker. Som stöd används även diskursteoretiska perspektiv som diskursanalys, kvalitativ textanalys och samtalsanalys. Resultat: Det framkommer att de dokument som är knutna till förskollärarutbildningens verksamhetsförlagda del skriver fram en blivande förskollärare med en tydlig repertoar av egenskaper. Hen har hela verksamheten i fokus, äger ett ämneskunnande, är reflekterande, analytisk och har en vetenskaplig grund i sin undervisning, har en kommunikativ förmåga och en hög social kompetens. En del av den enkät som handledare besvarat faller in i diskursen och bekräftar dessa egenskaper, inte bara som önskvärda, men som mycket viktiga. När samma grupp handledare uttrycker sig fritt är det andra egenskaper som framstår som eftersträvansvärda, dessa liknar mer den diskurs som framkommer i samtalen mellan student och handledare. Dessa samtal har ett stort mått av vardagligt tal där policydokumentens framträdande ord inte äger giltighet. De ingår inte i verksamhetens diskurs. Det framkommer också att handledare och student positionerar sig som ett gemensamt team med studenten som budbärare av lärosätets intentioner med utbildningen. Handledaren blir en autonom lärarutbildare snarare än en förlängning av lärosätet. Om målsättningen är en likvärdig lärarutbildning är VFU en viktig del. Att tydligare koppla handledaren till lärosätet som en lärarutbildare på fältet kan ses som önskavärt. Studien är liten men kan ge en ledtråd till vikten av gemensamma begrepp; att uppmärkamma det i diskurserna framförhandlade yrkesspråket för att utveckla yrket och hindra en reproducerad yrkesroll. Det framstår som hindrande när lärosätets ord sätts i konflikt med praktikens. Att relationen mellan praktik och teori är komplex framkommer också samt att detta fortsatt behöver uppmärksammas.