Rättssäkerheten kring dödsfall : (Orimliga krav på läkare och poliser)

Sammanfattning: Syftet med denna rapport är att belysa minskningen av antalet genomförda obduktioner från mitten av 70- talet och framåt till dags dato. En viktig aspekt i detta är att vidare belysa hur denna minskning påverkar rättssäkerheten i Sverige när det gäller dödsfall. Rapporten ställer upp en rad hypoteser om varför antalet genomförda obduktioner minskat och provar det. Under bakgrund åskådliggörs vad en obduktion är och vad den har för funktion. Där beskrivs ingående de olika formerna av undersökningar som företas efter ett dödsfall. Man kan dela in hanteringen av avlidna på två håll, dels den hantering som sjukvården står för när det gäller naturliga dödsfall och dels hanteringen av onaturliga dödsfall som polisen samt den rättsmedicinska avdelningen står för. Hur en person avlider är avgörande för hanteringen av ärendet, detta beskrivs och förklaras ingående i detta kapitel. Av resultatkapitlet visar sig att de uppställda hypoteserna är svåra att påvisa i sin helhet i ett genomgående tema. Genom ett antal intervjuer med personer inom olika verksamhetsområden men som är aktörer i hanteringen av avlidna har det visat sig att likheter i svaren på intervjuerna finns och en analys av dessa svar presenteras i detta kapitel. I resultatkapitlet tolkas även ett stort statistiskt underlag och ett flertal nu gällande lagar behandlas samt lagändringar under perioden 1985 – 2002 som kan visas ha en verkan på minskningen av antalet genomförda obduktioner. I det avslutande kapitlet diskuteras slutsatser man kan dra efter man gått igenom det samlade materialet både statistiskt, lagmässigt och baserat på intervjusvar. Det diskuteras vidare möjligheter till förbättringar för att öka rättssäkerheten kring dödsfall.