HOPP I LIVETS SLUTSKEDE

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt behöver hopp för att klara av att leva den tid de har kvar. Sjuksköterskans omvårdnad av patienter som vårdas palliativt är förbundet med patienters upplevelse av hopp. I svensk kontext har det sedan 1998 inte publicerats någon studie som visar resultat angående hur sjuksköterskor gör för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa hur sjuksköterskor i Sverige förmedlar hopp till patienter som vårdas palliativt.Metod: En kvalitativ empirisk induktiv studie genomfördes. Åtta sjuksköterskor som arbetade på palliativ vårdavdelning eller Avancerad Sjukvård i Hemmet-enheter (ASIH) intervjuades. Intervjuerna analyserades med inspiration av Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Studien visar att sjuksköterskorna omriktar hoppet, tillåter det otroliga hoppet, bygger relationer, samtalar, hjälper praktiskt, symtomhanterar medicinskt, berör fysiskt och involvera andra för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Resultatet presenteras som kategorier och subkategorier, där kategorierna utgör ovanstånde begrepp.Konklusion: Studien visar särskilt att sjuksköterskorna omriktar hoppet samt tillåter det otroliga hoppet för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Studien visar även på spänningen mellan dessa båda kategorier.