Edition av elektroniskt material – särskilt om e-post

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Martin Hansson; [2010]

Nyckelord: Processrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Sammanfattning Idag ökar mängden information hela tiden. Mycket av informationen finns bara i elektronisk form och därför har elektronisk bevisning blivit allt vikti-gare. E-post är en form av elektronisk bevisning som har blivit ett alltmer betydelsefullt kommunikationsmedel och är en viktig del av såväl privat- som affärsliv. Det utgör ett snabbt och lättillgängligt kommunikationssätt som på många sätt skiljer sig från de mer traditionella, som exempelvis tele-fonsamtal eller brev. Information som kan vara till nytta för en parten kan ofta finnas hos dennes motpart. Genom ett editionsföreläggande kan en sö-kande part under vissa förutsättningar få ut information hos motparten. Edi-tion är dock endast möjligt beträffande skriftliga handlingar. I arbetet undersöks problemen med elektronisk bevisning med särskild fokus på tre problemområden som kan kopplas samman med edition av e-post. Elektronisk bevisning skiljer sig från traditionell pappersbaserade informa-tion. Skillnaderna kan grovt kategoriseras i tre olika kategorier: volym, till-gänglighet och integritet. Volymproblemet hänger bland annat samman med hur elektronisk information skapas och möjligheterna att lagra den. Till-gängligheten av elektronisk information är exempelvis beroende av vilket format informationen lagrats i, medan integritetsproblemet kan aktualisera frågor om hur man vet att informationen inte manipulerats. Av praxis fram-går att av editionsyrkanden med avseende på elektroniskt material kan bifal-las. Elektronisk bevisning väcker även flera bevisrättsliga frågor, exempelvis vilka faktorer som ska användas vid bevisvärderingen och om det föreligger någon på förhand bestämd placering av bevisbördan. Det första problemet som behandlas är hur en part ska få reda på tillräckligt mycket om den information som motparten besitter för att kunna uppfylla de krav på att det ska vara möjligt att identifiera handlingen ifråga som upp-ställs för att ett editionsföreläggande ska kunna meddelas. De möjligheter som undersöks är de som erbjuds genom editionsförhör och 42 kap. 8 § RB. Vidare undersöks hur editionsyrkandet ska utformas för att en part ska kun-na få bifall till ett editionsyrkande beträffande ett e-postmeddelande och vad som kan anses omfattas av ett sådant yrkande. Slutligen undersöks fördelningen av rättegångskostnader, då det kan uppstå stora kostnader vid edition av elektroniskt material. De viktigaste slutsatserna i arbetet är att elektronisk bevisning, trots flera problem hänförliga till bevisformatet, i princip inte skiljer sig från pappers-baserad information, då det avgörande för bevisningen inte är materialets format utan dess innehåll. Däremot kan formatet komma att betydelse om bevisningens autenticitet ifrågasätts. Det går inte heller att ställa upp några generella riktlinjer för exempelvis placering av bevisbördan. Elektroniskt material kan omfattas av ett editionsföreläggande och därmed kan även e-postmeddelanden komma att lämnas ut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)