Kvittningsrätten inom fållan : En analys av reglernas förenlighet med den skatterättsliga neutralitetsprincipen

Sammanfattning: Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mål gällande kvittningsrätten för kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter. Frågan som be-handlades i målet var om aktiebolaget hade rätt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utländska delägarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning på grund av att lagstöd saknades. Denna bedömning väcker frågor, då aktiebolag som väljer att placera delägarrätter i del-ägarbeskattade juridiska personer får en mindre utsträckt kvittningsrätt vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid närmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att även kvittningsrätten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska personer är begränsade, vid jämförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-gränsningarna för kapitalförlusterna på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska perso-ner innebär att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte är ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Vidare finns varken en sparanderegel eller en koncernkvittningsregel att tillgå i 48 kap. 27 § IL, vilket finns om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget enligt 48 kap. 26 § IL. Frågan som uppkommer är hur dessa begränsningar står i förhållande till den skatterätts-liga neutralitetsprincipen, där den skattskyldiges val ska styras i minsta möjliga utsträck-ning av skattesystemet. Avsteg från denna princip kan göras i syfte att motverka oönskad skatteplanering. Av en samlad bedömning anser skribenterna att samtliga begränsningar av kvittningsrätten för delägarrätter ägda via delägarbeskattade juridiska personer är oför-enliga med neutralitetsprincipen. Detta grundar skribenterna på att aktiebolag som väljer att placera delägarrätter via delägarbeskattade juridiska personer missgynnas ur ett skatte-mässigt perspektiv, vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. iii En av de motiveringar som har anförts av lagstiftaren har varit att motverka oönskad skatteplanering. Denna motivering anser skribenterna inte vara hållbar för att rättfärdiga dessa begränsningar. Reglerna borde därmed ändras så att kvittningsmöjligheten på delä-garrätter ägda via delägarbeskattade juridiska personer blir lika omfattande som om delä-garrätterna hade ägts direkt av aktiebolaget. Den framtida existensen av kvittningsrätten på delägarrätter har diskuterats av lagstiftaren och det återstår att se ifall den kommer att avskaffas eller inte.