Delaktighet och läroplanen : Några särskoleintegrerade elevers uppfattning om delaktighet vid planeringen och upplägget av matematikundervisningen och deras kännedom om läroplanen.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att beskriva några särskoleintegrerade elevers uppfattningar om delaktighet vid planeringen av matematikundervisningen. Studiens frågeställningar är: Vad framkommer i elevernas utsagor om läroplanen och kunskapskraven? Vad framkommer i elevernas utsagor om kopplingen till läroplanen eller kunskapskraven vid planeringen och upplägget av matematikundervisningen? Hur beskriver eleverna sin vilja till delaktighet i matematikundervisningen och dess utformning? Hur beskriver eleverna sin delaktighet i planerandet av matematikundervisningen är i jämförelse med sina klasskamrater? De fyra intervjuade eleverna har alla diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, de följer grundsärskolans läroplan och är placerade i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Harts Delaktighetsstege, vilken även har använts vid analysen av intervjuerna. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa intervjuer som har kompletterats med metoden foto-eliciting vilket är när fotografier används som stimuli för olika frågor under intervjuerna. Fotografierna är från elevernas egna matematiklektioner. Denna studie bygger på kontakten med elever som har intellektuell funktionsnedsättning vilket ställer höga krav på etiska och moraliska riktlinjer. Studiens resultat pekar på att delaktighetsstegens steg 3 – Tokenism och steg 4 – Assigned but informed är de steg som förekommer oftast utifrån elevernas utsagor. Steg 1, 2, 7 och 8 syns inte i materialet. Vilket innebär att de två steg med lägst nivå respektive högst nivå av delaktighet inte framkom. Vanligaste anledningen till att det eleverna berättat vid intervjuerna bedöms motsvara steg 3 är för att eleverna inte har förstått syftet med uppgiften vilket är ett av kriterierna för att nå upp till det fjärde steget. Hur och när matematiken kan användas utöver matematiklektionerna tycks vara svårt att beskriva för eleverna. Det var lättare för flera av eleverna att förklara syftet med att räkna än syftet med matematiken. Alla fyra eleverna uttryckte en vilja att få delta i upplägget och planerandet av matematiklektionerna. Det skiljer i vad de vill bestämma, ibland handlade det mer om innehållet och ibland handlade det mer om arbetsmetoderna.