Omregleringen av den svenska apoteksmarknaden : Måluppfyllelse och en kontrafaktisk analys

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Nationalekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Sveriges apoteksmarknad omreglerades år 2009 från ett statligt monopol till en konkurrensutsatt marknad. Orsaken till reformen var liberaliseringsinfluenser inom ekonomin från 90-talet, utifrån teori såväl som medlemskapet i Europeiska Unionen. Reformen mottogs med blandade känslor vilket reflekteras väl i de många motsägande utvärderingarna av reformen de efterföljande åren. Bristen av konsensus om målens uppfyllelse samt de många opartiska granskningarna leder till uppsatsens syfte att granska om målen med reformen är uppfyllda nu nio år senare eller ej. Målen med omregleringen presenteras i proposition 2008/09:145 och är övergripande: ökad tillgänglighet, förbättrad service och låga kostnader för konsumenter och staten. Metoden i uppsatsen är måluppfyllelseanalys med stöd i ett kontrafaktiskt scenario, Sverige utan omregleringen vilket baseras på en applikation av Finlands utveckling efter 2009. Analysen granskar målet utifrån nio aspekter och kommer fram till att marknaden med omreglering uppvisar bättre resultat i åtta av dem jämfört med resultatet på marknaden som inte omreglerades. Den omreglerade marknaden genererade 434 fler apotek och antalet ökade i nio utav tio områden med mellan 18,9 och 80,7 procent mer än den icke reglerade. Öppettiderna var även 11,2 timmar längre per vecka på den omreglerade marknaden. Totalt tillkom det 956 fler farmaceuter när marknaden omreglerades, antal apotek ökade dock snabbare och förhållandet mellan farmaceuter och apotek försämrades mer med omregleringen än utan. På den omreglerade marknaden gick det fem farmaceuter per apotek istället för sex, direktexpedieringen ökade dock med 1,6 procent mer. De totala kostnaderna ökade med 0,289 miljoner euro mindre och kostnaderna per person sjönk istället för att stiga, även priserna i detaljhandel föll mer med omregleringen än utan. Målet om ökad tillgänglighet och låga kostnader är således uppfyllt, målet om förbättrad service är uppfyllt till viss grad. Den totala bedömningen av omregleringen är att den varit lyckad. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)