Bedömning av ögats ackommodativa respons- en jämförelse mellan aberrometri och dynamisk retinoskopi

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i den ackommodativa responsen när den fastställs med tre olika mätmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer. Metod: 29 personer (7 män och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelålder var 23,6 ± 3,1 år. På varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mätning av dess ackommodativa respons med tre olika mätmetoder på ett 40 centimeters arbetsavstånd. Resultaten av studien analyserades med hjälp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av Sidak´s. Överensstämmelsen mellan metoderna redovisades därefter visuellt i form av ett Bland-Altman plot. Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande värden på den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA. Bland-Altman plot visade på att metoderna ej kan användas ombytligt i syftet att mäta ackommodativ respons, då det var för brett mellan övre och undre gränsen för överensstämmelse metoderna emellan. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i den ackommodativa respons som uppmätts med Nott, MEM och COAS-HD VR. Det visade sig att metoderna inte kan användas ombytligt i syftet att mäta den ackommodativa responsen, då en dålig överenstämmelse fanns mellan metoderna.