Inkludering av elever med autism — utmaningar och framgångsfaktorer ur ett lärarperspektiv

Sammanfattning: Sammanfattning/AbstractSöderberg, Ann (2018). Inkludering av elever med autism — utmaningar och framgångsfaktorer ur ett lärarperspektiv. Inclusion of pupils with autism spectrum disorder — challenges and facilitating factors from a teacher perspective. Specialpedagogexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien ämnar ge en inblick i grundskollärares tankar om inkludering av elever med autism. I vilken utsträckning stämmer lärares uppfattningar överens med det som tidigare forskning pekar på som betydelsefulla faktorer för framgångsrik inkludering av elever med autism? Det är först när vi försöker förstå lärares inställning till inkludering, utifrån tankar om den egna kompetensen, upplevelsen av stöd och resurser och synen på vad som utgör framgångsfaktorer och utmaningar i undervisningssituationer, som vi kan påbörja ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra villkoren för elever med autism.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar i arbetet med att inkludera elever med autism i ordinarie undervisning. Vilka utmaningar uppfattar lärarna att de möter i undervisningen när det gäller att inkludera elever med autism? Vilka möjliga framgångsfaktorer kan lärare identifiera utifrån sin egen erfarenhet? Hur uppfattar lärarna skolans organisatoriska förutsättningar när det gäller inkludering av elever med autism?TeoriDen sociokulturella teorin utgår från att allt lärande sker i social interaktion med omgivningen. Stora delar av vår läroplan bygger på denna kunskapssyn. Centrala kriterier inom autismdiagnosen avser nedsatta funktioner i det sociala samspelet. Resultatet i denna studie analyseras med stöd av den sociokulturella teorin, så som den beskrivs av Säljö (2000), samtidigt som teorins grundtankar problematiseras i kontexten för elever med autism. MetodStudien har genomförts genom insamling av kvalitativ data. Två sessioner av fokusgrupppsintervjuer med lärare på en högstadieskola ligger till grund för insamling av empiri. Analysen av materialet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats.ResultatDet finns enligt lärarna ett värde i att bygga en stark relation till eleven för att underlätta i skolsituationen. Individuella anpassningar, exempelvis alternativa redovisningsformer, tas gärna fram efter behov och i dialog med eleven själv. Det framkommer att lärarna föredrar generella anpassningar, så som en gemensam rutin för lektionens uppstart och presentation av arbetsgången. Principen om lika värde och bibehållna förväntningar på eleven, i kombination med lärarnas höga arbetsbelastning, gör att de väljer att tona ner betydelsen av funktionsnedsättningen och rikta insatser till gruppen. Detta förhållningssätt stämmer väl överens med det som tidigare forskning beskriver som autentisk inkludering där olikhet är normen och ingen elev ska behöva känna sig avvikande. Samtidigt finns en antydan att lärarna inte använder sig av metoder som tidigare forskning framhäver som betydelsefulla för elever med autism, exempelvis visuellt stöd och stödstrukturer, instructional scaffolding och metakognitiva strategier. Lärarna uttrycker att arbetet med flera elever i behov av stöd är betungande och att de inte alltid upplever att de får tillräckligt stöd av skolledningen. Om kompetensutveckling ska kännas meningsfull bör den ges parallellt med undervisning av elever med autism, gärna i reflektionsgrupper. Behovet av kompetensutveckling framstår som störst inom området för det sociala samspelet hos elever med autism. Specialpedagogiska implikationerSkolledningen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete för en tillgänglig lärmiljö. Då kan det också bli nödvändigt med kompetensutveckling av lärare gällande autism, och inte enbart generella anpassningar och differentierad pedagogik utifrån ett relationellt perspektiv. Specialpedagogens kompetens behövs för att tillsammans med rektor leda utvecklingsarbetet samt för att vara en kvalificerad samtalspartner i samarbetet med lärare.