Framgångsrika anpassningar av lärmiljön ur ett elevperspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Sammanfattning/abstrakt Syfte och frågeställningar Syftet är att ta del av några elevers tankar, upplevelser och erfarenheter av undervisning. Detta för att öka pedagogers medvetenhet om vad eleverna upplever som framgångsrikt i lärmiljön. Studien avser att lyssna till några elevers röster, som en del i det specialpedagogiska arbetet med anpassningar i en inkluderande lärmiljö. Frågeställningar • Vad anser eleverna gynnar deras lärande i lärmiljön? • Hur beskriver eleverna en bra lärare? • Hur vill eleverna lära sig? Teoretisk förankring Vår studie grundar sig på tidigare forskning med utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv. Nilholms (2007) tre specialpedagogiska perspektiv är det kompensatoriska, det kritiska samt dilemmaperspektivet. Ahlberg (2013) benämner liknande perspektiv som individperspektivet och relationellt perspektiv. Dessa specialpedagogiska perspektiv ger olika utslag på hur lärmiljön anpassas. Synen på lärandet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv med stöd av Säljö (2014), Asp-Onsjö (2008) och Carlgren (2011). Metod Studien bygger på empiriskt material. Vi har valt en kvalitativ metod och utgår från fokusgruppsintervjuer. Bryman (2009) beskriver en fokusgrupp som en intervju där individerna argumenterar med varandra och ifrågasätter varandras åsikter. Studien har genomförts i en årskurs fyra på en kommunal grundskola. Resultat och analys I dataanalysen framträder tre teman som en kärna ur elevernas resonemang. Det är gynnande faktorer i lärmiljön, elevers tankar kring lärares arbetssätt och förhållningssätt samt elevers beskrivningar av hur de vill lära. Dessa teman går in i varandra och samspelar med varandra. Resultaten visar att informanterna har en tydlig uppfattning om vad i lärmiljön som gynnar deras lärande, vad som kännetecknar en bra lärare och hur de lär sig bäst. De resultat som framkommer visar att elever bland annat poängterar vikten av samarbete, arbetsro, motivation, goda relationer, lärares förhållningssätt i lärmiljön, struktur, praktiskt arbete, pauser och IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Studien visar att ganska unga elever har många tankar, upplevelser och erfarenheter om vad som gynnar dem i deras lärsituation. För att möta elevers olika behov bör elevers röster vara grunden i skapandet av anpassningar i lärmiljön. Vår förhoppning är att specialpedagoger kan lyfta elevers röster för att skapa framgångsrika lärmiljöer. Varje elev bör ses som skolans första elev, för att därigenom ge alla elever de anpassningar som krävs för att gynna allas lärande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)