Var går gränsen? : tillämpning av 4:4 miljöbalkens geografiska begränsningar

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att utreda tillämpningen av 4:4 miljöbalkens geografiska begränsning. Lagparagrafen reglerar riksintresseområde för ”högexploaterad kust” där endast fritidshusbebyggelse får komma till stånd undantagsvis och då ifall de utgör komplettering till befintlig bebyggelse eller ifall fritidshusbebyggelsen utgör en naturlig avrundning till ett redan bebyggt område. Kustområdena som denna lagparagraf reglerar anger specifikt vissa ortsnamn, men är ändå inte tydlig med vilka geografiska gränser som faktiskt gäller, exempelvis hur långt in i landet ett kustområde sträcker sig. Så var går gränsen? I detta arbete behandlas i urval fyra rättsfall, spridda över tiden avseende exploatering i riksintresseområde där 4:4 MB har varit en central paragraf i fråga. Rättsfallen avser samtliga tiden från det att miljöbalken vann laga kraft 1998. Ett av dessa rättsfall utföll så att 4:4 MB inte ansågs vara tillämpligt och frågan hänvisades tillbaka till kommunen för vidare handläggning. Därmed är det inte klarlagt ifall det genomfördes någon sorts exploatering i fallet i slutändan. Vad jag generellt finner i rättsfallen är att rättsinstanserna oftast dömer så att någon exploatering inte tillåts, men att sakägarna som för ärendena inför domstol är inte kommunerna utan privatpersoner som bor i de aktuella områdena. I studien kontaktades ett antal länsstyrelser och kommuner för att få en tydligare bild av hur 4:4 MB tillämpas. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Vissa kommuner har stort tryck på exploatering i kustområden medan andra har mindre efterfrågan, och mängden ärende med anknytning till 4:4 MB verkar samvariera med exploateringsintresset. Något som flera företrädare för kommunerna i studien tar upp i de genomförda intervjuerna är avsaknaden av sorts mall eller liknande som förtydligar vad för värden som regelverket avses skydda, definitioner av ord i lagen så som ”tätort” och ”fritidsbebyggelse”, och vad det är för utveckling av områdena som eftersträvas. Av de valda länsstyrelsernas informationsutgivning, på deras respektive hemsidor framgår det oftast ungefärligt samma sak angående riksintressen. Det som brukar tas upp, med avseende på 4 kapitlet MB eller allmänt riksintresse, är en återgivning av lagtexten, en hänvisning till var detta regelverk är tillämpligt i länet och därefter en avslutning med hänvisning till en GIS-karta. Tillämpningen av 4:4 MB skiljer sig åt mellan länsstyrelser och kommuner. Vad de flesta länsstyrelser och kommuner verkar ha gemensamt är att de använder sig av ett GIS-skikt. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Detta beror på att, liksom länsstyrelser, exploateringstrycket varierar och därmed mängden ärende med 4:4 MB varierar. För vidare forskning anser jag att ett förtydligande av 4 :4 MB är nödvändig. Vidare bör en inventering ske om de nu i lagrummet reglerade områdena är aktuella att klassa som riksintresse. Även definition av andra ord i 4:4 MB skulle vara önskvärt, så som en definition av ”tätort” respektive ”fritidsbebyggelse”, samt ett förtydligande avseende vilka värden som staten avser skydda. Sammanfattningsvis tillämpas lagparagrafen hos länsstyrelser och kommuner idag med stor grund i ett GIS-skikt och med stöd i tidigare ärenden. Dock förfaller varken länsstyrelser eller kommuner någon helt klar bild avseende vilka värden som ska skyddas och kan därmed inte vara helt säkra på var den geografiska avgränsningen bör vara. Dock verkar den geografiska avgränsningen inte vara det största problemet med 4:4 MB, utan definitioner av uttryck exempelvis ”tätort” och ”fritidshus” och vilka värden som lagstiftaren syftar till att bevara.