Processbarhet i ett läromedel : Why don’t learners learn what teachers teach?
Sammanfattning:
Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybörjare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer processbarhetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.
Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en morfologisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande. De grammatiska strukturerna tränas genom både styrda och fria övningar där förutsättningar finns för ett inflöde strax över inlärarens nivå (Krashen, 1981:126-127). Läromedlet innehåller också rikliga tillfällen till automatisering av de grammatiska strukturerna.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)